”Svensk produktion är hotad när staten stryper industriforskning”

Innovationer och tillgång till ny teknologi är helt avgörande för företags och länders framgång. Det är själva fundamentet för Sveriges framtida konkurrenskraft. 

Ett av dessa innovationsområden är produktion. Den digitala och gröna omställningen i världen kommer att kräva helt nya, avancerade och smarta tillverkningsmetoder.

Detta är också en bidragande orsak till att alltmer produktion under senare år har flyttat hem till Sverige, inte minst från Kina och andra låglöneländer. Vi har fått se positiva rubriker om ”reshoring” och ”återindustrialisering” som genererat fler industrijobb i Sverige. Teknikföretagen gör dessutom varje år grundliga analyser av detta. Dessa visar att industrin över en längre tid, från 2008 och framåt, ökat sin andel direkt produktion i Sverige. Senast i rapporten Industriekonomernas Input/output-analys augusti 2023.

En neddragning på Vinnova blir en stark neddragning av behovsmotiverad forskning. Till skada för svensk industri.

Skälen till ökad produktion i Sverige är flera, men en starkt bidragande orsak är att vi har en tradition av mycket hög kompetens när det kommer till produktion. Men den kan inte tas för given.

Denna kunskap har i många fall byggts upp i samverkan mellan företag, akademi och forskningsinstitut. Det har mejslats fram i Sveriges system för forskning och innovation. Inte genom statliga subventioner till enskilda företag, utan genom delad finansiering, där staten finansierat akademin och instituten, med målet att skapa gemensamma samarbetsytor.

Därför är de signaler som regeringen nu skickar i samband med höstbudgeten mycket oroande. Budgeten innebär en kraftig minskning av anslagen till Sveriges forsknings- och innovationsmyndighet Vinnova. Teknikföretagen är fullt medveten om att Vinnovas roll debatteras, men industrins uppfattning är att Vinnovas arbete möter företagens behov på ett tillfredsställande sätt. En neddragning på Vinnova blir en stark neddragning av behovsmotiverad forskning. Till skada för svensk industri.

I regeringens höstbudget för 2024 finns förvisso riktade satsningar på 6g-forskning och ett innovationsprogram för civil-militära synergier. Det är satsningar som välkomnas. Men de överskuggas helt av den generella neddragningen. 

Regeringen har också lagt fram förslag om förstärkt expertskatt och stimulanser för ökat entreprenörskap. Det är positivt, men enskilda entreprenörer och små och växande bolag har inte de ekonomiska och organisatoriska musklerna för att forska fram ny teknologi. Då behövs det ofta ett större sammanhang och större aktörer att kroka arm med.

Den globala konkurrensen om näringslivets FoU-investeringar är hård och risken finns att de investeringarna nu läggs i andra länder. Det vi ser nu är att väl fungerande projekt inom produktionsområdet, till exempel Noden för hållbar produktion och Produktionsänglar, kommer tvingas avslutas på grund av de stora neddragningarna. När programmet Produktion 2030 snart är avslutat, kommer det att helt saknas satsningar på produktion.

Nu måste kursen läggas om. Det behövs större satsningar, inte mindre. I den forsknings- och innovationsagenda som Teknikföretagen nu presenterar finns riktmärken för hur detta ska gå till:

1. Genomför en kraftfull innovationssatsning på produktionsområdet. 

Detta bör genomföras inom ramen för programsatsningarna Impact Innovation, och då specifikt för det som gäller produktion, det så kallade programmet Net Zero Industry som bland annat har fokus på resurseffektivitet.

2. Genomför en särskild satsning för att lyfta kunskapsnivån i små- och medelstora tillverkande företag. 

Målet bör vara att göra det attraktivt för företagen att lägga sin avancerade tillverkning i Sverige. Kunskap behöver utvecklas för att industrialisera i alla steg, från idé till prototyp och industriella demonstrationer i full skala.

3. Ett nytt nationellt program för produktionsinriktad utbildning behöver tas fram för samtliga utbildningssteg, från gymnasieutbildning vid till exempel Teknikcollege, via master- och grundutbildning till industribaserad fortbildning till högskolebaserad doktorandutbildning.

Låt detta också bli utgångspunkter för regeringens kommande forsknings- och innovationsproposition. Här avgörs viktiga delar av vår konkurrenskraft, och i förlängningen vilket välstånd Sverige ska ha råd med framöver.

Pia Sandvik, vd Teknikföretagen

Lars-Henrik Jörnving, vice president, Industrial Development Scania, samt ordförande i Teknikföretagens produktionsreferensgrupp

Läs mer debatt om näringslivs- och forskningspolitik

IVA: ”Satsa mer på teknikvetenskaplig forskning – inte mindre”

Skogindustrierna: ”Stärk forskningen om cirkulär bioekonomi – våra förslag”

”Forskningspolitiken måste öka samarbetet med näringslivet”

”Framtiden kräver bättre kompetens – nu måste regeringen steppa upp”