IVA: ”Satsa mer på teknikvetenskaplig forskning – inte mindre”
Den största delen av forskning och utveckling i Sverige görs av näringslivet. Ljudlaboratoriet hos Volvo Cars i Torslanda.SÖREN HÅKANLIND
DEBATT. Sverige har länge varit ett av de mest forskningsintensiva och innovativa länderna i världen. Men vår ställning hotas. Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, vill att regeringen prioriterar tre åtgärder, skriver Pontus de Laval och Tuula Teeri.
Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.
Teknikvetenskaplig forskning och framväxande områden som artificiell intelligens, kvantteknologi och syntetisk biologi är viktiga områden för Sveriges tillväxt, den svenska exportindustrins utveckling och i slutändan vår välfärd.
Den största delen av den forskning och utveckling (FoU) som bedrivs i Sverige görs av näringslivet. Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien , IVA, har nu presenterat – för femte året i rad, FoU-barometern. Där har vi tillfrågat företrädare för svenska näringslivet om vilka faktorer som behöver stärkas för att vi ska kunna bibehålla och helst förbättra vår position den globala kampen för ledarskap inom teknikutveckling.
Svaret är tydligt: vi måste säkra kompetenstillgången och stärk forsknings- och innovationssystemet, då svårigheterna att få tag i rätt kompetens hämmar företagens tillväxt.
Gemensamma program finansierade av forsknings- och innovationsmyndigheter är även det ett viktigt sätt att stärka samverkan mellan lärosäten och näringsliv. Därför bör finansiering av inte minst Vinnova öka snarare än minska i kommande statsbudgetar.
För att minska risken att forskning och arbetstillfällen hamnar utomlands anser vi det avgörande att regeringen prioriterar följande tre åtgärder för att stärka det svenska näringslivets FoU-investeringar:
1. Öka finansieringen av teknikvetenskaplig forskning.
Annons
Spetsforskning inom detta område är avgörande för att lösa både nationella och globala samhällsutmaningar. Digitaliseringen, klimatomställningen och den medicintekniska utvecklingen är bara några exempel på teknikdrivna skiften som påverkar vår vardag och framtid. För att stärka utveckling och konkurrenskraft måste Sverige kunna möta den globala konkurrensen inom teknikområdet.
Det krävs duktiga ingenjörer och framstående forskare för att hålla Sverige i framkant och säkerställa att vi kan lösa samhällsutmaningar med teknologins möjligheter. För att stärka vår konkurrenskraft måste Sverige möta den globala konkurrensen inom teknikområdet. Det behövs en radikal ökning av satsningar på teknikvetenskaplig forskning och framväxande teknologier – en investering i vår framtid.
2. Förstärk kopplingen mellan forskning och utbildning samt anpassa den till arbetsmarknadens behov.
Genom att investera i människors kompetens skapar vi en arbetskraft som är rustad för framtidens möjligheter, utmaningar och behov. För utbildningens kvalitet är det viktigt med en stark koppling mellan forskning i framkant och utbildning vid lärosäten.
Det är även dags att etablera ett nationellt system för livslångt lärande, där individer ges möjlighet till utbildning och kompetensutveckling under hela yrkeslivet. Det är viktigt för att stärka såväl befintligt näringsliv som nya framväxande områden och trygga arbetsgivares behov av kompetens samtidigt som Sveriges globala konkurrenskraft stärks.
3. Öka samverkan mellan lärosäten och näringsliv.
Pontus de Laval, ordförande för Näringslivets FoU-investeringar på IVA.Lasse Hejdenberg
Detta är en central komponent i en stark och framgångsrik samhällsutveckling och vår konkurrenskraft. För att främja nyttiggörande av forskningsresultat föreslår vi att lärosäten ges incitament genom att del av basanslagen fördelas efter hur väl de presterar i den integrerade uppgiften att samverka och samarbeta med näringslivet och övriga samhället. En sådan prestationsbaserad fördelning av basanslag skapar incitament och stimulerar lärosäten att snabba på kunskapsöverföringen.
Tuula Teeri, vd IVA.Elin Vinger Elliot
För att underlätta samverkan behöver också rörligheten öka mellan sektorerna, och för detta är det viktigt att minska de inlåsningseffekter som finns vid lärosäten, i näringslivet och inom den offentliga sektorn. Genom att se över lärosätenas tjänstestrukturer kan vi stärka möjligheter för experter från näringslivet att bidra till undervisning och forskning, exempelvis genom adjungeringar och genom industridoktorander.
Gemensamma program finansierade av forsknings- och innovationsmyndigheter är även det ett viktigt sätt att stärka samverkan mellan lärosäten och näringsliv. Därför bör finansiering av inte minst Vinnova öka snarare än minska i kommande statsbudgetar.
Annons
För att bibehålla och stärka Sveriges näringslivs konkurrenskraft är det nödvändigt att prioritera dessa tre åtgärder. Genom att öka finansieringen av teknikvetenskaplig forskning, underlätta samverkan mellan lärosäten och näringsliv samt främja livslångt lärande kan vi säkerställa Sveriges fortsatta ledarskap i den teknologidrivna utvecklingen.
Pontus de Laval, ordförande för Näringslivets FoU-investeringar på IVA
