Den danska delen av Kriegers flak skymtar ur havet söder om Trelleborg. Vattenfall har fått godkänt från regeringen att bygga den svenska delen, men tvekar på grund av kostnaden för elanslutningen.Johan Nilsson/TT
”Staten måste ta större ansvar för att öka elproduktionen”
DEBATT. För de största projekten, som kärnkraft och havsbaserad vind, behövs någon form av statlig riskdelning – om projekten ska bli av, skriver Energiföretagen.
Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.
När världsordningen utmanas, för att inte säga omkullkastas, gäller det att inte tappa fokus utan att hålla i och hålla ut. Där klimatet tidigare stod överst på agendan hittar vi nu försörjningstrygghet, beredskap och säkerhet, liksom ökad konkurrenskraft.
Men svaret på utmaningarna är i stor utsträckning detsamma. När vi minskar vårt beroende av fossila bränslen genom elektrifiering ökar vi samtidigt vår konkurrenskraft, och säkerställer ett fortsatt robust energisystem som står starkt även i tider av kris. Samtidigt måste staten ta ett ökat ansvar om vi ska lyckas möta elbehovet i den takt samhället kräver.
Sverige har ett av världens bästa energisystem och 2024 slog svensk el nytt rekord och var till 99 procent fossilfri, detta enligt ny preliminär statistik från Energiföretagen. Förklaringen är minskad användning av fossila bränslen och en ökning av elproduktionen från sol och vind. Statistiken visar också att Sverige under förra året hade EU:s lägsta elpris.
Detta är glädjande nyheter eftersom Sveriges industri- och transportsektor är tydliga med att vägen till omställning stavas elektrifiering. Elektrifiering innebär att vi byter ut de klimatförstörande fossila bränslen som i dag används i industriprocesser och transporter med fossilfri el. För Sverige betyder det ett ökat oberoende från instabila länder och att vi slipper den kostnad importen av dessa bränslen står för. Sverige har alla möjligheter att bli vinnare i klimatomställningen - inte minst om vi ökar vår inhemska fossilfria elproduktion.
Det är avgörande att regeringspartierna tillsammans med oppositionen kommer överens om den övergripande inriktningen för både klimat- och energipolitiken.
Sveriges energimix är och har varit ett vinnande koncept. Vi har en oslagbar kombination av vattenkraft, kärnkraft, vindkraft, el från biobränslebaserad kraftvärmeproduktion och solel. Det är denna fantastiska mix som skapat förutsättningar för ett elsystem med EU:s lägsta utsläpp och lägsta priser, och som möjliggör nya gröna investeringar i Sverige. Dessutom har vi en landsomfattande fjärrvärmeproduktion som avlastar elsystemet när det är som mest belastat.
Svenska världsledande industriföretag har valt att ta täten i klimatomställningen och regeringens mål är att möta ett elbehov på 300 TWh 2045. Nu behöver vi öka takten och planera för en utbyggnad av elnätet på de platser där det är mest akut, liksom att röja hinder för utbyggnad av elproduktion på både kort och sikt.
Annons
Energibranschen vill kunna möta det växande elbehovet, men att bygga elinfrastruktur tar tid – oavsett vad och var den ska byggas. Dessutom måste förutsättningarna finnas för att fatta investeringsbeslut. För även om låga elpriser är positivt för den elektrifierande industrin, så kan det också bli för lågt för de energiföretag som ska göra de investeringar som krävs. Så hur löser vi den ekvationen?
Vi tror att staten måste ha en mer aktiv roll om Sverige ska kunna ta nästa kliv i elektrifieringen. Det är avgörande att regeringspartierna tillsammans med oppositionen kommer överens om den övergripande inriktningen för både klimat- och energipolitiken. Planeringsmålet 300 TWh behöver förstärkas av en stark berättelse om var Sverige som industrination ska befinna sig 2045 och som binder ihop närings-, klimat- och energipolitiken.
Det är viktigt med tydliga signaler till investerare. För de största projekten, som kärnkraft och havsbaserad vind, behövs också någon form av statlig riskdelning – om projekten ska bli av. Det finns inte någon aktör som på dagens marknad ensam kan investera i de största elproduktionsanläggningarna. Så om Sverige ska lyckas möta elbehovet i den takt samhället kräver är ökad statlig styrning och samordning helt nödvändigt.
Per Holm, klimatpolitisk expert, Energiföretagen.Energiföretagen
Vid en försenad eller utebliven utbyggnad kommer satsningarna utebli och i stället hamna i andra länder Det handlar inte bara om nya jobb utan kanske framför allt om de 800 000 personer som industrin direkt och indirekt sysselsätter i dag. En sådan utveckling påverkar inte bara näringslivet; det innebär stora konsekvenser för hela Sverige i form av minskad konkurrenskraft, utflyttning av jobb och inte minst urholkad välfärd och försvagad totalförsvarsförmåga under ett osäkert geopolitiskt läge.
Det finns inga alternativ till elektrifiering och omställning. Vi måste alla arbeta för att stärka Sveriges konkurrenskraft och säkra såväl svenska jobb som svensk välfärd. Sveriges elsystem har med 99 procent fossilfrihet en unik position i både EU och världen. Låt oss tillsammans ta vara på den möjlighet som det skapar.
Åsa Pettersson, vd Energiföretagen Per Holm, klimatpolitisk expert, Energiföretagen
