ENERGI
Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) och energi- och näringsminister Ebba Busch (KD).
Christine Olsson/TT
Regeringen: Statliga lån till ny kärnkraft – motsvarar fyra storskaliga reaktorer
Trots hård kritik går regeringen vidare med planerna på att bygga ny kärnkraft i Sverige. Det ska ske genom stora statliga lån. Hushåll kan också få betala ”några femtiolappar mer i månaden”, enligt regeringen.
– Dagens besked innebär att Sverige tar ett avgörande steg för att fortsätta vara en stark kärnkraftsnation, säger energiminister Ebba Busch (KD) på en presskonferens.
Regeringen har i dag beslutat att staten ska stötta projekt motsvarande fyra nya storskaliga kärnkraftsreaktorer, bland annat genom statliga miljardlån.
Kostnaden för fyra nya reaktorer har beräknats till minst 400 miljarder kronor och staten skulle då stå för 300 miljarder – 75 procent av projektet – i form av lån.
– Kärnkraft är inte jättedyr att driva men den kostar väldigt mycket att bygga. Det är stora investeringskostnader och osäkert om något bolag kan låna så mycket pengar, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).
”Ansvarsfullt stöd”
Sveriges starka offentliga finanser tillsammans med låg statsskuld gör att staten kan låna billigt, säger Wykman. När kärnkraftverket sedan börjar generera pengar ska lånen betalas tillbaka.
Utredningen om finansieringen av ny kärnkraft innehöll också ett så kallat prissäkringsavtal på 80 öre per kilowattimme. Någon nivå nämns inte i lagförslaget men regeringen beskriver att en garanterad ersättning för kärnkraftselen blir ett slags "försäkring mot ett dysfunktionellt elsystem".
Om elpriset blir lägre än förväntat gynnar det hushåll och företag, men man kan också få betala extra för försäkringen, enligt regeringen.
Som exempel ges 50 kronor mer i månaden för en villa, 150 kronor för en restaurang och 500 kronor för jordbruk eller mindre industri.
– Jag tror många kan tänka sig att betala några tiotals kronor mer i en prissäkring mot att vi har mer garanterad el i systemet, säger Ebba Busch.
Hård kritik
Staten är samtidigt med och delar på risken för att nya reaktorer ska byggas – även om de blir dyrare än förväntat. Det sker i form av en risk- och vinstdelningsmekanism där avkastningen från projektet påverkar villkoren för de statliga lånen.
Regeringen lovar att hushåll och företag ska möta lägre och mer stabila elpriser med nya kärnkraftverk på plats. Men kritiken mot regeringens planer har varit tung. En del oroar sig för att just skattebetalarna står för risken och att beräkningarna är en glädjekalkyl.
– Det här är ett begränsat, väl avvägt och ansvarsfullt stöd för de första nya reaktorerna som ska byggas, säger Wykman. För oss är det helt centralt att värna skattebetalarnas pengar och de offentliga finanserna.
FAKTA
Så kan ny kärnkraft finansieras
Några av utredningens förslag:
Programmet omfattar fyra-fem storskaliga reaktorer, som tillsammans kan producera 4 000–6 000 megawatt.
Kostnaden beräknas till 400 miljarder kronor i dagens prisläge – staten ska stå för 300 miljarder i lånekapital och ägarna för 100 miljarder i ägarkapital.
Ett prissäkringsavtal garanterar kärnkraftsbolagen minst 80 öre/kWh i betalning av staten under 40 år.
En risk- och vinstdelningsmekanism som aktiveras vid behov.
