Släpp bromsarna – tillåt fler tester av självkörande bilar

Med en lagstiftning som successivt förändras i takt med teknikens utveckling, som tillåter mer och mer avancerade självkörande bilar och där man gör allt större tester i verklig miljö, kan vi sätta en standard på hur självkörande bilar bör införas. Det finns stora fördelar i en kontrollerad form av ”learning by doing”. Det är inte förrän man genomför saker i större skala som hela problematiken uppenbarar sig.

Självkörande bilar kan revolutionera hur vi transporterar både varor och oss själva. De kan i grunden förändra hur vi bygger och utformar våra vägar och tätorter. För att detta ska bli verklighet krävs politiska beslut som säkrar att våra teknikintensiva företag kan utveckla och inte minst testa sina produkter på ett säkert sätt.

Vi måste våga testa nya tekniska lösningar i verkligheten och förbereda oss inför framtiden. Risken är annars att vi faller handlöst och blir omåkta av andra länder som anpassar sig snabbare.

Svenska ingenjörer har i många år verkat på global nivå både på plats och genom svenska exportföretag. Framstående svenska innovatörer och entreprenörer har stått för tekniksprång både historiskt och i närtid. Ingenjören i oss är beredd att hålla med, men det är politiken som genom lagar, beslut och inte minst upphandlingar avgör hur vår hemmaplan utvecklas, hur Sverige bromsar eller accelererar in i framtiden.

En utmaning är att samla data för olika syften och här har Sverige ett försprång, då vi är vana att arbeta med större system och redan har många etablerade samarbeten mellan olika instanser. Forskningsdatalagen måste tillåta en större användning av data som regleras av gdpr-lagen. Sista budet är att det inte ska bli en lag, utan att endast gdpr ska gälla och detta kan få stora konsekvenser för forskningen.

Lindholmen Science Park har under våren fått uppdraget att etablera ett center för artificiell intelligens med fokus på en ”datafabrik”, som ska samla in och erbjuda data inom en rad discipliner, däribland transport. Tanken är att dessa data ska användas för att träna algoritmer baserade på artificiell intelligens för till exempel objektidentifiering runt fordonen inklusive de beslut som krävs för ett säkert framförande av fordonet. Detta samarbete är vad vi vet unikt i världen. Man behöver dock få tillåtelse att under hög datasäkerhet genom alla steg samla in de data som krävs för att klara en säker utveckling av fordon och datasystem.

På bredare samhällsnivå skulle införande av självkörande fordon kunna innebära stora förändringar i hur vi bygger våra tätorter. Tänk er att alla bilar som inte används automatiskt kör ut ur staden för att parkera sig. Vinsten i ytor skulle användas för ökad framkomlighet, grönare stadsmiljöer och inte minst möjliggöra att man kan omvandla utrymmet för parkeringshus till bostäder.

Från politikernas sida krävs att man i närtid sätter sig in i frågorna, möjliggör tester i verklig miljö, tar beslut om en forskningsdatalag för att underlätta samarbete mellan universitet och företag, och inte minst att man tänker framtidsinriktat när man upphandlar och bygger nytt i våra kommuner.

Närings- och innovationsministern Mikael Damberg har ibland låtit lovande, men för lite har hänt. Självkörande fordon handlar inte bara om transport av personer och gods, utan det kommer att påverka samhället inom de flesta områden: bostäder, infrastruktur, utbildning, företagande, jobbmarknad, vård och omsorg, ekonomi.

Det är hög tid att på bred front adressera teknikens möjligheter och konsekvenser, och stifta lagar som möjliggör mer och mer avancerade självkörande fordon. Och vi behöver göra det innan svensk industri blir frånåkt av sina konkurrenter.

Helena Gellerman, civilingenjör och toppkandidat till riksdagen (L)

Mathias Sundin, riksdagsledamot (L) och grundare av Warp Institute