”Regeringen, fokusera lika mycket på vindkraft som på kärnkraft”

Elektrifieringen kan ersätta fossila bränslen inom industri och transporter och därmed ge en kraftig minskning av klimatutsläppen. Landbaserad vindkraft (tillsammans med solkraft) har lägst kostnader och kan byggas ut snabbast. Vindkraften kan redan på kort sikt möta det kraftigt ökade elbehovet i Sverige och bidra till FN-målet om att tredubbla den förnybara kapaciteten till 2030. 

Ändå har det blivit allt svårare att få tillstånd att bygga vindkraft i Sverige. Perioden 2014 till 2023 fick hälften av alla ansökta vindkraftverk tillstånd. Under det första halvåret 2024 har myndigheterna stoppat samtliga elva avgjorda ansökningar, tio på land och ett till havs. Inte ett enda verk fick tillstånd. 

Regeringen måste agera snabbt för att vända utvecklingen, på område för område: 

• Kommunala vetot. Sju av ansökningarna stoppades av det kommunala vetot. En orsak är att kommunerna vill ha ersättning från staten för att tillåta vindkraft. Regeringen angav tidigare att den skulle presentera ett förslag om detta ”i början av 2024”, men förslaget senarelades trots att den elintensiva industrin efterfrågar allt mer landbaserad vindkraft.

Det är därför mycket positivt att regeringen nu föreslår att en ersättning motsvarande fastighetsskatten för vindkraft ska överföras till de kommuner som bejakar en utbyggnad, och att det även gäller kommuner som redan har vindkraft. Det är också positivt att regeringen lovat att ta vidare förslagen i Incitamentutredningen, bland annat om intäktsdelning med närboende och lokalsamhället.

Detta gynnar kommunerna: För varje TWh ny vindkraft (motsvarande produktionen från cirka 40 landbaserade vindkraftverk) skulle berörda kommuner kunna få omkring 9–15 miljoner kronor om året, beroende på vilket elområde vindkraften byggs i, under de 10 första åren och totalt 200–300 miljoner under 30 år.

Det gynnar också klimatet: För varje TWh ny vindkraft kan utsläppen av växthusgaser minska med cirka 600 000 ton, motsvarande utsläppen från omkring 400 000 bilar.

Vi hoppas att oppositionspartierna nu sluter upp bakom regeringens förslag om ersättning till kommunerna, så att det blir ett långsiktigt beslut som inte rivs upp vid eventuellt regeringsskifte. Samtidigt bör regeringen se till så att kommunernas beslut i fråga om vindkraftsetableringar kommer tidigt i processen, att besluten motiveras och att tillstyrkanden inte kan dras tillbaka senare i tillståndsprocessen – allt i enlighet med förslaget i den statliga utredningen En rättssäker vindkraftsprövning. 

• Försvarsmakten. Två av ansökningarna stoppades av Försvarsmakten. Tidigare har Försvarsmakten stoppat cirka 30 procent av alla möjliga vindkraftsprojekt på land. Under det tredje kvartalet 2023 (senaste perioden det finns statistik) ökade andelen stopp till drygt 50 procent. I flera fall har Försvarsmakten dessutom ändrat sig under processen - från att ha godkänt till att motsätta sig.

I sin årsredovisning för 2021 skrev Försvarsmakten: ”Försvarsmaktens möjlighet att bidra till en ökad samexistens och utbyggnad av vindkraft är störst i planeringsskeden.” Men alldeles nyligen har Försvarsmakten beslutat att inte längre yttra sig om nya projekt förrän i det formella avgränsningssamrådet. Det betyder att vindkraftsföretagen kommer att lägga ner ett omfattande och kostnadskrävande arbete för olika projekt som i ett senare skede stoppas av Försvarsmakten.

Regeringen måste återinföra det tidigare uppdraget att förbättra förutsättningarna för ”samexistens mellan försvarsmakt och kraftigt utbyggd vindkraft inom samma geografiska område”. Försvarsmakten bör, såsom man har gjort i Värmland och Dalarna, peka ut möjliga områden på förhand, samtidigt som man lämnar sitt yttrande tidigt i processen. 

• Tillämpning av miljöbalken. Två av ansökningarna stoppades på grund av örn. Dessutom har miljöprövningsdelegationen nyligen avslagit ett annat projekt med hänvisning till risk för örnar, trots att projektet höll det stora avstånd till örnbon som hittills ansetts tillräckligt enligt praxis. Det är bra att det finns ett starkt skydd för örnarna, men frågan är komplex och det är viktigt att det sker en balanserad riskbedömning med fokus på hur olika intressen ska kunna samverka. 

Regeringen bör snarast genomföra Klimaträttsutredningens förslag om att ”miljöbalken ska tillämpas så att klimatförändringar minimeras”. Detta skulle betyda att klimatintresset skulle viktas högre än i dag. 

Tidöavtalet anger att samtliga kraftslag ska ha ”likvärdiga spelregler”. Regeringen måste leva upp till avtalet och fokusera lika mycket på vind- och solkraft, samt energilagring och flexibilitet, som på kärnkraft. Annars hotas elektrifieringen och klimatomställningen. 
Anders Wijkman, tidigare ordförande i Miljömålsberedningen och ordförande för Vindkraftens klimatnytta 
Mads Miltersen, vd, En BW Sverige 
Maria Röske, vd, Bayware 
Peter Zachrisson, vd, SR Energy 
Pontus Hallbäck, Sverigechef Eurowind Energy 

mer om energi

Efter tuffa testerna – miljonregn över svenskt vågkraftsföretag

Först med vätgas till havs – nu satsar företaget i Sverige

De vill se fler solparker på odlingsmark – trots oron