”Patentsystemet ger inget skydd till kapitalsvaga aktörer”

26 april varje år uppmärksammas immaterialrätten världen över. I år kommer PRV och World Intellectual Property Oranization (WIPO) att sätta fokus på frågor om vilken roll immaterialrätten spelar för  mindre företag och deras resa från idé till verklighet.

April 2021 är en månad där goda och dåliga nyheter om immaterialrätten kommit tätt. Den bristande rättssäkerheten visas tydligt.

1 april skriver PRV:s generaldirektör i Ny Teknik att ”företag som innehar patent visade 36 procent högre avkastning per anställd än bolag utan patent. Även lönerna var 53 procent högre”.

21 april beslutar riksdagen om årets forsknings- och innovationsproposition. Många ledamöter inom oppositionen har lämnat förslag. ”Regeringen bör ta fram ett tydligt och välfungerande regelverk för icke-materiella tillgångar i företag.” Andra har förslagit att ”regeringen bör utreda hur patentlagstiftningen kan förändras för att stärka de mindre aktörerna samt hur obalansen mellan parterna vid patenträttsliga tvister påverkar nyttiggörandet av forskning och innovations-viljan”.

Regeringskansliet gillade inte förslagen och riksdagen avböjde dem.

I samma proposition fastslås att ”Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer  och en ledande kunskapsnation”.

Dessutom beslutar riksdagen att ungefär en miljard kronor anslås årligen till startup-företag och universitetsforskare, som utvecklar nya affärsidéer.

Många av dessa idéer måste nyttja någon form av immaterialrättsligt skydd. Regeringskansliet är väl medvetet om att  detta skydd i Sverige är en illusion eftersom dessa aktörer mycket sällan vinner en tvist på grund av de höga kostnaderna. Kostnaderna är mellan en och tio miljoner kronor per part och förloraren betalar för båda.

Att Tyskland och England valt särskilda rättegångsregler för patenttvister för att motverka problemet med obalanser är också välkänt. Internationella organisationer inom detta område – WIPO, EU, EPO, EUIPO – analyserar rättegångskostnaderna och understryker dess betydelse. I Sverige gör inte någon myndighet sammanställningar eller analyser.

En glädjande nyhet, som presenteras i propositionen, är de sänkta behandlingstiderna vid svenska domstolar, som avgör mål om immateriellt rättskydd. Nu avgöres 75 procent av målen på 10,7 månader. Före 2016, då en reform genomfördes, var motsvarade tid 18 månader. Detta gynnar i synnerhet de kapitalsvaga aktörerna. Studien som uppmärksammade Sveriges långa processer publicerades av Ratio-forskare 2015. Även här framstod Tyskland som ett föredöme.

26 april hålls årets immaterialrättsdag på PRV. Här kommer fler företag att presentera genomförda investeringar med  olika former av immaterialrättsligt skydd. Tidigare år har inte risken att skyddet saknar värde berörts. Frågor brukar undanbes.

29 april är sista dagen att lämna synpunkter på Utredningen om ett utvecklat innovationsstöd vid universitet och högskolor. Här undviker utredaren att påpeka att det svaga patentskyddet  medför att möjligheten att kraftfullt stimulera nya affärsidéer från högskolorna är väsentligt kringskuret.

Några reflexioner

April månad har gått i immaterialrättens tecken. Intresset för dessa frågor är glädjande. Statistiken visar på nyttan av skyddet och det är mycket stimulerade. Vi vet också att inom vissa sektorer som internet of things är Sverige ledande i Europa.

Samtidigt leder en genomgång av månadens händelser till frågan: Varför försöker regeringskansliet och PRV att sopa problemen under mattan? Varför har dessa aldrig publicerat varken rättegångskostnader för tvister eller sannolikheten för en positivt utfall för en mindre aktör. Detta skulle antytt skyddets värde.

Borde inte en sådan studie föregått kampanjen där småföretag och forskare är målgruppen? I dag söks cirka 3 000 patent i Sverige och hos EPO av enskilda uppfinnare och företag med färre än 50 anställda. Nu marknadsförs en tjänst utan verifierat värde och detta av staten.

Samtidigt har regeringar av olika kulörer sedan 2011 initierat tre utredningar för att stimulera nyttjandet av olika immateriella skydd. I ingen av dessa har problemet med det svaga värdet av skyddet givits något större utrymme. Detsamma gäller PRV:s hemsida. Den bristande rättssäkerheten krossar livsverk. Tror någon att problemet kan tigas ihjäl?

Vad vi saknar är en debatt där politiker och myndigheter fokuserar på de existerade problemen och inte gömmer sig i en värld av bortglömda eller alternativa fakta. Det är viktigt att hela innovationspolitiken bygger på evidens. Risken är stor att patentsystemets trovärdighet undergrävs och det är en grundbult i hela innovationspolitiken.

Peter A Jörgensen

Kjell Jegefors

ledamöter av Uppfinnarkollegiet