”Offentlig sektor måste välja väg i molnet”

I dag har jag använt mig av minst tio olika digitala tjänster. Jag har näthandlat, sökt tider för kollektivtrafiken, skickat meddelanden via sociala medier, kollat nyhetsflödet, bokat tid för bilprovning och kollat på film. Så ser vårt beteende ut i dag, som kunder, mediekonsumenter och samhällsmedborgare.

Den privata sektorn har gått före, men det är inom den offentliga sektorn som digitala tjänster kommer få störst betydelse de närmaste åren. Skälet till detta är Sveriges demografi, vi blir allt färre människor i arbetsför ålder vilket innebär att en framgångsrik digitalisering av den offentliga sektorn kommer bli helt avgörande.

Nedskärningar

Att jobba smartare behövs för framtidens välfärd, alternativet är enligt Sveriges Kommuner och Regioner ökade kostnader på 43 miljarder kronor under de närmaste tre åren, eller kraftiga nedskärningar. Ökade kostnader innebär ökade skatter (i år höjer fyra regioner och 28 kommuner sina skatter) men bara pengar löser tyvärr inte välfärden, den offentliga sektorn kan inte anställa så många som behövs av den enkla anledningen att det inte finns tillräckligt med personer att anställa.

Då återstår lösningen att effektivisera och svaret på frågan kring hur vi gör för att effektivisera är ofta synonymt med digitalisering.

Ett exempel på effektivisering med digitalisering är Råå vårdcentral i Skåne där man provar en lösning med artificiell intelligens. Applikationen hanterar och journalför frågor till patienterna som personal och läkare tidigare hanterat manuellt och har, enligt de projektansvariga, sparat så mycket tid att personalen stundtals säger sig ha för lite att göra. Hur ofta hör man en sådan kommentar på svenska vårdcentraler?

Köpa per timme

Under det senaste decenniet har samtidigt ett paradigmskifte skett på tekniksidan mot det som brukar kallas för molntjänster och som möjliggjort lägre kostnader och bättre flexibilitet. Att digitalisera krävde för inte så länge sedan stora egna investeringar men genom molntjänster kan samma it-tjänster i dag köpas per timme utan egna investeringar i hårdvara. Som respons på teknikutvecklingen tillsatte regeringen 2016 därför utredningen Molntjänster i staten som lämnade rekommendationen att ”… göra sig beredd att övergå till molntjänstleveranser”.

Sommaren 2017 förändrade dock Transportstyrelsens it-incident synsättet på molntjänster i Sverige. Incidenten, som egentligen inte handlade om molntjänster som sådana, utan en otillräcklig kontroll av säkerhetsklassad data, gav både positiva och negativa effekter. Det gav lärdomar, men också en beröringsskräck.

Lett till splittring

Lärdomen blev ett ökat fokus på frågor kopplade till informationssäkerhet vilket har höjt säkerhetsnivån, beröringsskräcken ledde till en osäkerhet mot molntjänster som sådana, vilket stoppat eller fördröjt viktiga digitaliseringsprojekt som är beroende av den nya tekniken.

Denna osäkerhet har därefter fortsatt och har splittrat den offentliga sektorn i Sverige.

Ett exempel är Försäkringskassans debattartikel i DN i november 2019 med titeln ”Sveriges digitala suveränitet hotas av it-tjänster i molnet”, där molntjänster utmålas som ett hot mot Sveriges suveränitet och att it för samhällsbärande aktivitet, som skulle kunna inkludera till exempel barnomsorgen, inte bör använda sig av de moderna it-tjänsterna. Synsättet mötte kraftig kritik i uppföljande repliker från advokater, handelskammare, entreprenörer och representanter från industriorganisationer.

I en annan debattartikel i SvD under december 2019 med titeln ”Välfärden beroende av svenskarnas data” vädjar professorer, forskningsinstitut, finansborgarråd och innovationsdirektörer om ny lagstiftning samt tillgång till data och moderna ai-tjänster som verktyg för att kunna skapa framtidens samhällstjänster.

Den svenska debatten kan sammanfattas så här: samtidigt som vissa jurister ser de nya molntjänsterna som en utmaning så har den offentliga sektorn ett stort och brådskande behov att använda tjänsterna för att komma vidare i sin digitaliseringsresa. Regeringen tillsatte därför i september 2019 en ny utredning med namnet ”Säker och kostnadseffektiv it-drift för den offentliga förvaltningen”

För den nya utredningen så finns det fyra frågor som nu blir särskilt kritiska att adressera.

1. Är det lämpligt att staten tar sig an rollen att själv leverera moderna molnplattformar? En molnplattform kan i dag innehålla närmare tusen olika typer av it-tjänster som ai, maskininlärning, säkerhetstjänster, blockkedjor, medietjänster, virtuell verklighet och mobila tjänster. Av resursskäl skulle en statlig molnplattform endast kunna tillhandahålla ett litet fåtal av dessa it-tjänster vilket skulle bli en begränsning för möjligheten att digitalisera den offentliga sektorn. Dessutom missar sannolikt en statlig molnplattform teknikutvecklingen som finns hos privata leverantörer. En statlig plattform blir inte framtidssäkrad.

2. Ska data anses röjd om den lämnar Sveriges gränser eller hanteras av icke-svenska företag? Detta har länge varit en särskild juridisk diskussion i just Sverige och skulle i en förlängning kunna resultera i att den svenska offentliga sektorn får svårt att använda it-tjänster som inte står under fullständig svensk kontroll. Här behöver utredningen hitta en lösning annars riskerar man tekniska problem för att hantera separation av data, komplexa it-system och det blir svårt eller omöjligt för Sverige att dela data i internationell forskning och samarbeten.

3. Är det kostnadseffektivt att bygga egna datacenter? Regeringens molnutredning (Molntjänster i staten, 2016) landade i analysen att en övergång till att använda publika molntjänster skulle kunna skapa besparingar på mellan en till två miljarder kronor årligen och alltså frigöra stora resurser – medan valet att designa, bygga och förvalta egna datacenter skulle kräva nya skattefinansierade investeringar.

4. Är det lämpligt att Sverige går en egen väg inom EU? EU:s center för cybersäkerhet, ENISA, tillkännagav i december 2019 ett arbete med att skapa en certifiering för molntjänster i Europa. Sverige skulle kunna hamna i den komplicerade situationen att utländska molntjänster certifierade av EU inte skulle kunna användas i Sverige med hänvisning till att de inte skulle vara lagliga i en svensk kontext. Det är inte i samklang med EU:s fria rörlighet.

Det är nu som en snabb digitalisering av den offentliga sektorn i Sverige behöver ske. Det brådskar därför att lösa upp de knutar som Sverige har råkat krångla in sig i kring de här frågorna.

Daniel Akenine, Nationell Teknikchef Microsoft samt ordförande Sveriges it-arkitekter