”Möt klimatkris och högt elpris med effektivisering och förnybart”

Vi kommer allt närmare 2030, det år när vi måste ha halverat de globala utsläppen för att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader. 

Men krisinsikten saknas fortfarande. Den globala användningen av kolkraft ökade med cirka nio procent och slog nytt rekord under 2021, och sannolikt nås en ny topp i år.

Samtidigt har elpriserna varit rekordhöga, både i södra Sverige och i resten av Europa. Det höga elpriset, som drivs av ett kraftigt ökat pris på naturgas, gör kolkraften mer konkurrenskraftig. Men det finns en väg ut ur detta. 

Sverige har mycket goda förutsättningar för effektivisering och ny elproduktion, som både kan reducera elpriset och underlätta industrins och transportsektorns elektrifiering och klimatomställning.

Vi har fem förslag:

1. Krafttag för energieffektivisering. Strategin ”effektivisering först” måste vara bärande i allt klimatarbete. Den billigaste och miljövänligaste kilowattimman är den som aldrig används. Men potentialen är fortfarande outnyttjad. Det duger inte att riksdagen, i den senaste budgetcirkusen, slopade ett nyligen infört stöd på 1,3 miljarder kronor till energieffektivisering i flerbostadshus. I stället för att subventionera hög elanvändning bör vi stötta en minskad användning. Det krävs kraftfulla och långsiktiga styrmedel för såväl energi- som effekteffektivisering.

2. Underlätta landbaserad vindkraft. Den tillkommande vindkraften (20 TWh) mellan 2022 och 2025 förväntas pressa årsmedelpriset på el med 8 öre per kilowattimme (kWh) i södra Sverige. Samtidigt kan den minska utsläppen med 12 miljoner ton, motsvarande en dryg fjärdedel av Sveriges utsläpp. Det kräver dock att klimatnyttan viktas högre i tillståndsprocessen och att kommunerna får planeringsstöd och tydliga ekonomiska fördelar av att bidra till utbyggnaden.

3. Hög ambitionsnivå för havsbaserad vindkraft. Svenska kraftnät har 113 TWh havsbaserad vindkraft i ett av sina långsiktiga scenarier och det finns ansökningar om att ansluta 400–500 TWh till elnätet. Det finns mycket ledig nätkapacitet i södra Sverige, där behovet är som störst och där vindkraften snabbt kan sänka elpriserna. Regeringen måste ge Havs- och vattenmyndigheten och Försvarsmakten i uppdrag att planera för en omfattande utbyggnad av havsbaserad vindkraft.

4. Strategi för solcellsutbyggnaden. Potentialen för solel är stor i hela landet, i söder lika god som i andra nordeuropeiska länder. Det finns många tak att utnyttja och storskaliga solcellsparker kan byggas och anslutas till elnätet på mindre än två år – snabbare än något annat kraftslag. Men det behövs ett ambitiöst mål och en tydlig strategi för utbyggnaden. 

5. Uppmuntra lagring och flexibilitet. Ett förnybart elsystem skapar nya behov av lagring av el och flexibilitet, särskilt som det tar tid att bygga nya ledningar. Tekniken finns, men det behövs ett tydligt fokus och styrmedel som uppmuntrar aktörer att investera i lagring och flexibilitet. Även här är energieffektivisering avgörande då det inte enbart minskar behovet av energi, utan även effektuttaget under de känsliga effekttopparna när det är som kallast och förbrukningen är som högst.

Med dessa fem förslag kan vi snabbt både pressa elpriserna och kraftigt minska utsläppen.

Ändå motarbetas de av partierna som mest högljutt kritiserar de höga elpriserna. Kristdemokraterna, Liberalerna, Moderaterna och Sverigedemokraterna avskaffade stödet till energieffektivering, de stoppar (genom det kommunala vetot) allt oftare utbyggnaden av vindkraft, de motsätter sig en utbyggnad av stamnätet i havet för att ansluta vindkraft, de har ingen plan för att underlätta solenergin och de saknar en uttalad ambition om energilagring och flexibilitet. 

Kärnkraftspartierna vill i stället bygga nya kärnkraftverk. Men de bortser från att det, enligt en rapport från Internationella energiorganet IEA, i Europa är cirka tre gånger så dyrt att bygga ny kärnkraft som att bygga ut vindkraft. Och de avsätter inte medel för kärnkraftssubventioner i budgetförslagen. Partierna bortser också från att den typ av framtida reaktorer sannolikt ligger 15–25 år fram i tiden.

Det duger inte att kritisera höga elpriser och samtidigt motarbeta de snabbaste och billigaste lösningarna: mer förnybar el, ökad effektivisering och ökad flexibilitet. I stället för att bromsa bör partierna tillvarata våra chanser att halvera utsläppen till 2030 och undvika katastrofala klimateffekter.

Linda Burenius, ordförande 100% förnybart