Opinion
Måste vi flytta från landet?
DEBATT. På landsbygden ökar avstånden till daglig service och möjligheterna att agera klimatsmart skiljer sig stort beroende på var du bor. Ofta saknas kollektivtrafik och alternativa bränslen trots att de förnybara drivmedlen produceras på landsbygden, skriver Christel Gustafsson och Martin Sjödahl på Jordbruksverket.
Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.
Transportsnål samhällsplanering, kollektivtrafik och förnybara bränslen är vägar att minska klimatpåverkan. I dag är det i staden, där avstånden ofta är kortast, som möjligheterna till kollektiva färdmedel och utbudet av förnybara bränslen är störst.
På landsbygden där avstånden till service, jobb och grannar är långa, och dessutom ökar, saknas ofta både kollektivtrafik och förnybara bränslen. Ska det vara rimligt att leva på landet i framtiden behövs lösningar även för landsbygdens transportbehov.
2011 fanns etanol (E85) på ungefär varannan svensk mack. Etanolmackarna är dock ojämnt fördelade. I Sveriges landsbygdskommuner hade endast 14 till 20 procent av tankställena etanol (E85).
Fordonsgas fanns på än färre tankställen. 2011 fanns det 129 ställen att tanka fordonsgas på i Sverige, främst i storstadsområden. På den glesa landsbygden, som täcker hälften av Sveriges yta och där tre procent av Sveriges befolkning bor, fanns det tre gastankställen. En stor del av de förnybara drivmedlen produceras på landsbygden. Men de är inte tillgängliga för landsbygdens befolkning.
Transporternas klimateffekter är ett samhällsproblem. Därför genomförs offentliga åtgärder för att minska utsläppen. Vi samhällsplanerar för att minska transportbehovet. I tätorten sker detta genom förtätning, integrerad bebyggelse, tillgång till bredband och närhet till offentliga verksamheter.
Vi har även styrmedel i form av morötter och piskor som ska locka till ett annat beteende. Här kan man räkna in kollektivtrafik, miljöbilspremier, skattebefrielse på förnybara bränslen och skatt på fossila drivmedel. Slutligen är det upp till individen att agera utifrån dessa morötter och piskor.
För viss konsumtion är det lika möjligt, eller omöjligt, att påverka utsläppen oavsett vem du är eller var du bor. Att äta mer vegetariskt och inte slänga mat är möjligt i Göteborg likväl som i Åsele. Hur ofta du väljer att förnya garderoben, resa till Thailand eller renovera köket är också ett personligt val där du som individ har en möjlighet att påverka dina utsläpp.
När det gäller transporter kan möjligheterna att agera klimatsmart skilja sig stort beroende på var du bor. Hur länet har valt att lägga kollektivtrafiken, vad kommunen har för strategi när det gäller placering av förskolor och hur landstinget lokaliserar vården påverkar ditt behov av transporter. Kollektivtrafik, cykel eller alternativa drivmedel är inte alltid valbara alternativ.
DELTA I DEBATTEN
Vill du skriva en debattartikel eller en replik?
Kontakta Ny Tekniks debattsida på debatt@nyteknik.se
Tänk på detta:
• Texten ska vara unik för Ny Teknik.
• Texten ska vara max 4 000 tecken inklusive mellanslag.
• Undvik förkortningar och utropstecken.
• Peka ut och beskriv ett problem eller en lösning, samt hur du eller ni vill lösa problemet eller ta vara på möjligheten.
• Var tydlig med vem du eller ni debatterar med och varför.
• Bifoga gärna porträttbild och ange fotobyline.
Det finns bra exempel på lokala initiativ. Samåkningsprojekt och bredband kan till viss del minska resorna. Men det löser inte problemen med ökande avstånd till lokal service. Kanske borde en klimatkonsekvensbeskrivning göras när kommuner planerar förskolan? Det finns visioner kring att de gröna näringarna ska bidra till Sveriges energiomställning. Borde det inte också finnas en ambition att de förnybara drivmedlen ska vara tillgängliga för landsbygdens konsumenter?
Vår statistikdatabas, ”Allt om landet”, visar att landsbygden har en rejäl klimatutmaning kopplad till transporter. Avstånden till daglig service som skola, jobb och handel ökar, samtidigt som kollektivtrafik och alternativa bränslen saknas. En utmaning som skiljer sig från stadens.
Vill vi att det ska vara möjligt att leva och verka på Sveriges landsbygd även i framtiden behöver vi beakta och söka lösningar kring denna samhällsutmaning.
Christel Gustafsson, landsbygdsstrateg Jordbruksverket
Martin Sjödahl, chef för Klimatenheten, Jordbruksverket