”Låt gymnasieingenjörerna vara kvar på gymnasiet – det säkrar rekryteringen”

I dag utbildas gymnasieingenjörer inom gymnasieskolan som vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år. Utbildningen erbjuder teknikintresserade elever en värdefull fördjupning samtidigt som den fyller en viktig funktion för Sveriges tekniska kompetensförsörjning. 

En statlig utredning (tillsattes i oktober 2021 och ska redovisas i juni 2023) tittar på att flytta utbildningen från gymnasiet till yrkeshögskolan. 

Vi anser att det skulle vara negativt för rekryteringen till tekniska utbildningar och för Sveriges framtida konkurrenskraft. Vi vill värna denna utbildnings särart och menar att gymnasieingenjörsutbildningen har en fortsatt viktig roll och ska ligga kvar på gymnasiet för att fånga upp elever med ett brinnande intresse för teknik och innovation.  

Än i dag finns många yrkesverksamma gymnasieingenjörer inom industrin. Den fyraåriga tekniska linjen avskaffades i början av 1990-talet och ersattes av en påbyggnadsutbildning till gymnasieingenjör. Vi ser tyvärr att färre elever i dag väljer tekniska utbildningar, men ser samtidigt ett ökat intresse för nya inriktningar som nätverksteknik och mjukvarudesign. 

De flesta gymnasieingenjörer utbildas i dag inom it, vilket är en växande bransch med stort behov av kunniga medarbetare. I dag saknas exempelvis juniora utvecklare utan en lång akademisk utbildning.   

NTI Gymnasiet har utbildat gymnasieingenjörer inom it sedan 2015 och vi ser ett ökat intresse från både elever och från arbetsmarknaden. Vi är dessutom mycket stolta över att stå för en stor del av eleverna inom inriktningen informationsteknik på 19 skolor runt om i Sverige.

Sverige behöver fler som söker till tekniska utbildningar. Vi är övertygade om att gymnasieingenjörsutbildningen har stor potential att attrahera fler ungdomar till teknikprogrammet och i förlängningen till vår teknikintensiva arbetsmarknad. Det finns en risk att vi tappar en viktig rekryteringsbas om denna unika möjlighet tas bort.

Gymnasieingenjörens grund i en högskoleförberedande teknisk examen borgar för en hög kvalitet på utbildningen. Inom gymnasieskolan finns redan strukturer och behöriga lärare. Att sömlöst gå från gymnasiets teknikprogram till en etablerad yrkesutbildning är centralt och ökar chansen för att fler elever väljer denna utbildningsväg.  

Anställningsbarheten när det gäller våra gymnasieingenjörer är hög och utbildningen håller god kvalitet då dessa elever i grunden har klarat av en avancerad teknisk och matematisk utbildning.  Eleverna har inte bara en grundläggande behörighet till högskola utan också en särskild behörighet för att läsa vidare till ingenjör. Minst hälften av våra gymnasieingenjörer har en anställning efter avslutade studier och praktik, medan övriga väljer att fortsätta utbilda sig inom högskola eller universitet.

Både gymnasieingenjörsutbildningen och liknande utbildningar inom yrkeshögskolan ska naturligtvis finnas kvar i syfte att fånga upp ännu fler elever och deltagare för att täcka Sveriges framtida behov, men gymnasieingenjörerna hör hemma på gymnasiet. 

Vi behöver verka för att den inarbetade gymnasieingenjörsutbildningen finns kvar inom gymnasieskolan och satsa på att fler elever tidigt väljer tekniska utbildningar. Om vi inte fångar upp dessa ungdomar och deras intresse, riskerar de att välja andra vägar vilket Sverige inte har råd med.

Erik Isakson, skolchef NTI Gymnasiet

Pernilla Öberg, internationell koordinator och APL-strateg NTI Gymnasiet, ledamot regionala rådet för Teknikcollege, Göteborgsregionen, nationella yrkesutbildningsteamet, universitets- och högskolerådet 

Henrik Jonsson, nationell samordnare, biträdande rektor NTI Gymnasiet Uppsala