Opinion
”Järnvägen blir viktigare om urbaniseringen avtar”
DEBATT. Om kontorsarbete från hemmet fortsätter när pandemin ebbat ut kan troligen fler tänka sig att bo längre från arbetet. Men en framtida ökad utflyttning från storstäderna innebär att järnvägens ställning av miljöskäl behöver stärkas, skriver Arsam Abdollahi, Joacim Sundell och Johan Warenlöv på PA Consulting.
Inflyttning till större städer har pågått under lång tid och landsbygden har länge sett en negativ befolkningstillväxt. Historiskt har urbaniseringen påskyndats av en attraktivare arbetsmarknad i storstäderna. För att minimera pendlingsavstånd har bostäder nära de största städernas stadskärnor varit attraktiva. En ökad inflyttning och en byggtakt som inte gått hand i hand med behoven har genererat prisökningar som gjort det svårare för fler att flytta till stora svenska städer.
Men sedan coronapandemins utbrott i Sverige under våren 2020 har vi sett hur tillvaron förändrats och hur folk uppmanats till distansering, minskat resande och hemarbete. Vissa företag räknar med att nuvarande arbetsförhållanden där många arbetar mycket hemifrån kan kvarstå även efter att pandemin börjat lägga sig.
Vad arbetslivsföljderna blir framåt är i dagsläget svårt att säga men en gissning är att vi inte längre kommer behöva ha samma närvaro på eller närhet till jobbet. Människor kan i så fall, när behovet av extra arbetsrum och därmed även behovet av större bostäder ökar, i större utsträckning flytta ut från storstäderna. På mindre orter får köpare mer bostadsyta till en rimlig prisnivå, vilket även kommer leda till en regionförstoring mellan mindre orter och storstäder om det finns välfungerande järnvägsförbindelser.
Det är av miljöskäl inte önskvärt att fler, till följd av en möjlig ökad utflyttning från storstäder, väljer att ta bilen till sin arbetsplats när fysisk närvaro behövs. Bilresor som startar i storstadsregionerna utgör i dag cirka 10 procent av all biltrafik i landet medan cirka 2 av 3 bilresor är längre resor på över 30 kilometer.
Det visar på en risk att folk som flyttar utanför storstäderna också kan komma att öka sitt bilanvändande. Vid transporter till och från arbetet är tåget ett bättre alternativ än bilen då det innebär mindre miljöpåverkan och att resan kan användas för både arbete och återhämtning.
För att underlätta för fler att bosätta sig utanför storstäderna och utöka möjligheten att åka tåg behöver följande göras:
1. Se över skatteavdraget för resor till och från jobbet. Gör om modellen som idag baseras på tidsaspekten för att kunna göra eventuella avdrag till att istället fokusera på distans för att kunna tillgodogöra sig avdraget. Det kan medföra att fler kan tänka sig att bosätta sig på landsbygden eller ta ett arbete som ligger längre bort.
2. Satsa på järnvägen. Både stat, region och tågbolag bör kartlägga vart folk flyttar och säkerställa att resmöjligheter finns. Behov av investering i spårbunden trafik efterfrågas generellt av regioner. Spårbunden trafik efterfrågas mer än buss eftersom detta transportsätt anses vara attraktivare och bekvämare, även sett till hanterandet av trängselaspekten ombord som fortsatt kommer vara i fokus för resenären trots att godkända vaccin finns framtagna.
3. Skapa flexibla biljettlösningar som ställer mindre krav på planering för resande. För att underlätta pendling mellan mindre orter krävs förenklad biljetthantering vilket innebär biljetter som inte är för specifika avgångar, som säljs till ett statiskt pris eller kräver reserverande av plats.
Vi behöver ett levande Sverige utanför Stockholm, Göteborg och Malmö och pandemin har förhoppningsvis snabbat på en viss utflytt från våra största städer. Järnvägen är kittet som håller ihop vårt avlånga land och samtidigt minskar miljöpåverkan vid en eventuell minskad framtida urbanisering. Därför krävs fler satsningar som underlättar både en flytt till landsbygden och utvecklingen av järnvägen.
Arsam Abdollahi, infrastrukturexpert, PA Consulting
Joacim Sundell, transportexpert, PA Consulting
Johan Warenlöv, järnvägsexpert, PA Consulting
