DEBATT
”I Washington och Peking är immaterialrätt prioriterat – men icke i Stockholm”
DEBATT. Utvecklad immaterialrätt är steget som gör att forskningsresultaten bidrar till att Sveriges konkurrenskraft ökar. Men i regeringens nya forskningsproposition saknas fokus på det, skriver Peter A Jörgensen och Kjell Jegefors.
Annons
Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.
Propositionen Forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta (prop. 2024/25:60) presenterades av regeringen 12 december.
I propositionen saknas fokus på det immateriella värdeskapandet. Det borde det inte göra.
När excellent forskning, som prioriteras i propositionen, kombineras med svag immaterialrätt bestäms värdet av den svaga immaterialrätten enligt principen om en kedjas styrka bestäms av dess svagaste länk. I Sverige har immaterialrätten för startupföretag, universitetsforskare och uppfinnare åsidosatts i flera decennier. Enligt vår mening borde en analys av detta inlett propositionen.
För politikerna i Bryssel, Washington och Peking är det immateriella värdeskapandet högprioriterat, men icke i Stockholm.
Utgångspunkten för satsningarna på forskning är excellens, internationalisering och innovation. Budgeten höjs från knappt 50 miljarder kronor med ytterligare 6 miljarder succesivt till 2028. Sverige halkar efter när det gäller produktivitet och konkurrenskraft påpekas i propositionen.
Utvecklad immaterialrätt är steget som gör att forskningsresultaten bidrar till att Sveriges konkurrenskraft ökar. De immateriella skyddens rättigheter är innovations-politikens hårdvaluta.
Lite bakgrund: I EU skapas 43 procent av BNP av immaterialrättsintensiva företag. För storföretagen gäller att deras börsvärde bestäms till någonstans mellan 70 och 90 procent av immateriella rättigheter. Det är svårt för startupföretag att finna finansiärer om de saknar skyddade rättigheter. Våra politiker och regeringskansliets tjänstemän verkar inte se detta samband.
Annons
Immaterialrätten får ändå lite uppmärksamhet: ”Universitets och högskolors förmåga att skydda, förvalta och använda immateriella tillgångar är avgörande för att påskynda nyttiggörandet av innovativa lösningar.”
Propositionen tar också upp ett verifieringsstöd som återigen gäller lärosätena.
Berörda myndigheters svaga kompetens är ett annat av den svenska immaterial-rättens problem. Information, utbildning, utvärderingar och forskning inom området är eftersatt. Vi vet i dag är att mindre aktörer synnerligen sällan vinner tvister om immateriella rättigheter. Ingen myndighet informerar om detta och här visar sig den bristande kompetensen. Lärandet uteblir också.
För politikerna i Bryssel, Washington och Peking är det immateriella värdeskapandet högprioriterat, men icke i Stockholm. Immaterialrättens betydelse i samverkan mellan forskning och näringsliv kommer inte att avta – tvärtom.
Vi föreslår att regeringen anlitar några utländska experter inom immaterialrätten för att studera den svenska hanteringen av de olika skydden.
Helt avgörande för Sveriges välstånd är de immateriella värdena, som skapas inom stora företag, små företag, av universitetsforskare, entreprenörer och uppfinnare. Det är en självklarhet hos de framgångsrika globala svenska företagen som Ericsson och Spotify, men tyvärr inte lika känt för de mindre aktörerna. Också detta förhållande har propositionen helt missat.
Peter A Jörgensen, tidigare bland annat teknisk attaché i Kalifornien
Kjell Jegefors, tidigare bland annat ordförande för Aktietorget
Båda ledamöter av Uppfinnarkollegiet
