”Hasta inte fram nytt elsystem – det kan bli dyrt”

Vindkraft, biokraft, kärnkraft eller vattenkraft? Vilket elsystem vi än väljer för framtiden krävs investeringar. Inte bara i anläggningar för elproduktion i Sverige, utan även i kablar till andra länder för import och export Det krävs även investeringar i nationella elnät, samt i lagringsteknik och reglerkapacitet – men också i forskning och utveckling. Hela systemet måste fungera.

Med en alltför kortsiktig energipolitik finns risken att det nödvändiga systemperspektivet saknas. Det är helhetstänkandet som är förutsättningen för ett långsiktigt hållbart elenergisystem. Dessutom faller kostnaderna snabbt för ny teknik, och det bör få påverka den långsiktiga kalkylen.

Det finns flera alternativ för en trygg elförsörjning med begränsad klimatpåverkan. Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademiens projekt Vägval el presenterar idag rapporten Sveriges framtida elproduktion. Här visar vi fyra fossilfria systemalternativ för framtiden:

- ”Mer sol & vind”

- ”Mer biokraft”

- ”Ny kärnkraft”

- ”Mer vattenkraft”

Det finns en mycket stor potential att bygga ut vindkraften. Ett dilemma är att vindkraften bara genererar el när det blåser. För att klara ett system med stor andel vindkraft behövs investeringar i de nationella elnäten, fler kabelförbindelser till andra länder och utveckling av bättre och billigare teknik för att lagra el.

Solcellsteknik är på stark frammarsch och effektiviteten ökar samtidigt som priserna går ner. Här behövs kompletterande investeringar i lagringsteknik. Kostnadsutvecklingen för vindel, solel och ellagring är mycket gynnsam, och denna utveckling beräknas fortsätta under lång tid.

Det också finns stor potential i elproduktion baserad på biobränslen. Sverige producerar i dag cirka 11 TWh el med biobränsle i fjärrvärmesystem och i industrier. Genom investeringar i befintliga kraftverk, eller på lite längre sikt byte till helt ny teknik, kan den biobränslebaserade elproduktionen öka till 40-50 TWh. Men det kräver en stor satsning på både ny teknik och ett effektivare uttag av biomassa från skogsbruket.

I dag är det få som förespråkar ny kärnkraft i Sverige. Men även här går utvecklingen snabbt mot säkrare och effektivare reaktorer. Nu kommer små modulära och industriellt producerade reaktorer, med betydligt färre komponenter och så kallad inherent säkerhet, vilket gör dem billigare, säkrare och snabbare att uppföra. Sverige bör bibehålla kompetensen inom kärnkraftsområdet genom forskning och utbildning, samt genom att följa den internationella utvecklingen på området.

Vattenkraften är kronjuvelen i det svenska kraftsystemet. Det finns en begränsad potential i att effektivisera och bygga ut den ytterligare, med hänsyn till skyddade älvar och vattendrag. Den skulle kunna bidra med ytterligare 5-6 TWh, eller ännu mer med förändrad lagstiftning, utan att bygga ut de skyddade Norrlandsälvarna.

Samtliga dessa kraftslag måste kunna diskuteras öppet och förutsättningslöst. Men frågan om att förse Sverige med fossilfri el i framtiden – som vi analyserar i vår färska rapport – handlar inte bara om olika produktionstekniker. Det behövs också andra investeringar som beror på vilken inriktning vi väljer. Detta måste utredas och beaktas inför politiska beslut om åtgärder på elmarknaden.

Just nu råder stor osäkerhet på elmarknaden. Trots att elmarknaden är avreglerad har politiken ett mycket stort inflytande över det som händer genom lagstiftning, skatter och andra styrmedel. En säker tillgång på el är avgörande för ett innovativt välfärdssamhälle. Därför måste det finnas en bred politiskt förankrad långsiktig strategi för hur Sveriges framtida elförsörjning ska se ut.

Det finns i dag ingen anledning att hasta fram en omställning av elsystemet. Förväntade kostnadssänkningar för många viktiga komponenter gör att en snabb omställning blir onödigt kostsam.

Våra politiker behöver fatta långsiktiga beslut. Vi hoppas att Energikommissionen kan enas om en omställning som genomförs med ett helhetsperspektiv. En kostnadseffektiv omställning som utnyttjar befintlig energiinfrastruktur och som undviker förtida stängning av anläggningar.

Björn O. Nilsson, professor, vd Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA

Bo Normark, ordförande Vägval el

Peter Nygårds, vice ordförande Vägval el

Jan Nordling, huvudprojektledare Vägval el

Karin Byman, projektledare Vägval el

Andreas Regnell, ordförande Arbetsgruppen för elproduktion inom Vägval el