”Ge mer solcellsstöd där nätnyttan är som störst”

Samtidigt som regeringen beslutar om elpriskompensation genomför landets förutseende småhusägare en tyst revolution med rekordresultat; tiotusentals solcellsanläggningar installerades på villataken under 2021. 

Anläggningarna kommer ge ägarna bränslefri el i minst 20 år och pressa ner deras elkostnader. Detta är långsiktigt och hållbart inte bara för den enskilde, utan även för energisystemet i stort. I synnerhet om solcellerna placeras på rätt ställe.

Utöver det nya gröna avdraget, har småhusägarna åtminstone fyra ekonomiska skäl till att investera i solceller.

1. De slipper köpa lika mycket el som tidigare eftersom de producerar egen el.

2. De får inkomster från försäljning av överskottsel, inklusive skattereduktion 

3. De får nätnyttoersättningen som elnätsföretaget ger dem för den nätnytta de levererar.

4. De får en lägre elnätsavgift eftersom den egenvända elen inte behöver transporteras.

Av dessa fyra skäl avgör den lokala elnätsmonopolisten de två senare: nätnyttoersättningen och elnätsavgift.

En kWh som matas in på nätet från en anläggning i områden med hög elanvändning gör mer nytta för nätet än en kWh som produceras längre bort. Det är därför nätnyttoersättningen generellt är högre längre söderut i landet där elanvändningen är stor. 

Men trots att en kWh som produceras innanför flaskhalsen till en tätort gör mer nätnytta än en kWh som produceras utanför samma flaskhals, återspeglas inte skillnaden i nätnytta i dag i nätnyttoersättningen. I dag ger en elnätsmonopolist samma nätnyttoersättning per kWh till all kraftproduktion inom ett och samma (ibland geografiskt enorma) prisområde, oavsett hur mycket nätnytta varje enskild kWh levererar.

Nu måste regeringen ge småhusägare och andra som vill installera lokal kraftproduktion incitament så att nya installationer placeras geografiskt rätt, där de gör störst nätnytta.

Svensk Solenergi har studerat skillnaden i nätnyttoersättning och vad den innebär ekonomiskt i elva olika prisområden för ett typhushåll som installerar solceller. 

Att skillnaden i nätnytto¬ersättning varierar mellan 2 och 10 öre per kWh gör att den årliga nätnyttoersättningen för solcellerna i kronor räknat varierar för hushållet mellan 200 kronor (Ellevios nät Nord och Kramfors) och drygt 900 kronor (Vattenfall Syd). 

Vattenfalls södra nät är det enda av de elva prisområdena där nätnyttoersättningen gör större positiv inverkan på hushållets solcellskalkyl än sänkningen av den rörliga elnätsavgiften.

Studien visar alltså att nätnyttoersättningen generellt har en svagare styrande effekt på lokaliseringen av solceller än den rörliga elnätsavgiften. Det är en paradox eftersom nätnyttoersättningens syfte enligt ellagen är att styra kraftproduktion dit den gör mest nätnytta.

Givetvis gör inte hushållets anläggning samma nätnytta överallt inom ett så stort geografiskt område som dagens prisområden. Nätnyttoersättningen ska ju styra kraftproduktionen så att det installeras solceller på en för elnätet gynnsam plats. I dag utgör inte nätnyttoersättningen det incitament för geografisk lokalisering som det är tänkt.

De som redan har investerat i kraftproduktion ska givetvis fortsätta få åtminstone den ersättning som de räknat med. Den nuvarande nätnytto-ersättningen skulle därför fortsatt kunna fungera som en miniminivå så länge det behövs mer lokal elnätproduktion för nätets bästa. 

Men nätnyttoersättningen måste höjas innanför flaskhalsarna så att den bättre speglar levererad nätnytta, och gör tydlig ekonomisk skillnad.

Regeringen måste ge Energimarknadsinspektionen i uppgift att ta fram ytterligare en ny, modern och mer finmaskig beräkningsmodell för nätnyttoersättning som tar hänsyn till flaskhalsar inom ett prisområde. 

Anna Werner, vd Svensk Solenergi