Regeringens förslag till framtida styrmedel för biodrivmedel för transporter håller tyvärr inte måttet. En högre ambitionsnivå och bättre styrmedel behövs om man seriöst vill inleda den utlovade vägen mot fossiloberoende transporter samt skapa jobb och ekonomisk tillväxt.
I nuläget verkar det som att politikerna inte hänger med i den positiva utveckling som sker på biodrivmedelområdet. Vi efterlyser större lyhördhet och support för de stora och världsledande satsningar som görs i Sverige.
Fossilberoendet och koldioxidutsläppen har minskats under flera decennier i alla sektorer utom transportsektorn, trots att det finns tillgång till biodrivmedel med hög klimatnytta som kan ersätta fossil diesel och bensin. Redan med dagens biodrivmedel och fordonspark skulle användningen av biodrivmedel kunna vara tre gånger större.
Det enda som hindrar minskat oljeberoende och minskade utsläpp är ambitiösa beslut av regeringen, inte brist på biodrivmedel eller rätt teknik.
I övergången till klimatmässigt bättre drivmedel har regeringen önskat att svenska företag ska utveckla nya klimateffektiva biodrivmedel. Idag saknas dock politiskt ledarskap i frågan.
Från näringslivets sida märker vi att bristen på ledarskap motverkar våra satsningar på världsunika biodrivmedel. Vi efterlyser därför nu att regeringen anstränger sig för att hinna ifatt och gå i takt med näringslivet i miljöarbetet.
Det bristande ledarskapet tydliggörs när vi läser regeringens kvotpliktslag för biodrivmedel. I förslaget når man inte ens hälften av det mål om minskade utsläpp som regeringen och riksdagen beslutade om så sent som 2012, nämligen att med en tvingande kvotplikt för biodrivmedel reducera utsläppen med 600 000 ton koldioxid. Ansatserna i regeringens kvotpliktsförslag måste leda till de klimatmål som regeringen själv satt upp, vilket inte är fallet i dagsläget.
Det är de politiska signalerna om att Sverige ska ta ledartröjan i utvecklingen av framtidens biodrivmedel som gjort att Lantmännen och Preem investerat i utveckling och produktion av hållbara biodrivmedel. Våra respektive biodrivmedelsprodukter ligger i absolut värdsklass både när det gäller innovation och klimateffektivitet.
Sammantaget har vi investerat närmare tre miljarder kronor i storskalig svensk produktion. Det skapar jobb, tillväxt och lägger grunden för en ny och grön industribransch. Vi har tagit täten med innovativa, tunga och riskabla investeringar, men känner tyvärr att regeringen halkat efter och inte orkat matcha våra satsningar med en tillräckligt ambitiös och framåtsyftande politik.
På Preem produceras diesel av svenska skogsrestprodukter. Biodieseln, som baseras på tallolja, är världsunik och tar tillvara på svartlutet från pappersmassatillverkning. Talloljedieseln reducerar klimatgasutsläppen med 95 % jämfört med vanlig diesel, alltså ett nästan helt klimatneutralt biodrivmedel.
Preem önskar ställa om produktionen mot mer förnybart, dels genom att öka produktionen av talloljediesel, dels genom att börja tillverka bensin av förnybara råvaror. Investeringarna riskerar nu att hållas tillbaka på grund av brist på politisk långsiktighet och ambition.
Också Lantmännens satsning på etanolproduktion på Agroetanol i Norrköping håller absolut världsklass. Genom att kombinera etanolproduktionen med kolsyre-, foder-, biogas- och fjärrvärmeproduktion nås en reduktion av utsläppen med 95 % jämfört med bensin. Nivån är extremt hög och följden av decenniers utvecklingsarbete och stora investeringar.
Detta är två svenska världsunika alternativ till fossila drivmedel, något som de flesta regeringar världen över skulle vara stolta över och bejaka fullt ut.
För diesel har inblandningsnivån av så kallad HVO, avancerad biodiesel av den kategori som talloljedieseln tillhör, satts till en kvot på 3,5 %. Det är långt under den produktionspotential som den svenska skogsnäringen och Preems satsningar redan i dagsläget lägger grund för. Regeringens låga ambition riskerar att bromsa den positiva utveckling de tidigare sagt att de vill se i Sverige. Kvotplikten riskerar att styra mot en minskad användning av förnybar diesel.
Eftersom regeringens mål med kvotpliktsförslaget och biodrivmedel är att minska transporternas klimatpåverkan säger all logik att styrmedlen måste utformas så att de mest klimateffektiva biodrivmedlen premieras och används. Detta ger maximal utdelning i form av minskade utsläpp och minimerade kostnader för bilägarna och staten.
Regeringens förslag saknar denna styrning. Det riskerar bland annat att leda till att den etanol som används i Sverige ersätts med etanol som har betydligt sämre klimatnytta. En sådan utveckling skulle vara skadlig för klimatet, bilägarnas ekonomi och statskassan.
En utredning från riksdagens utredningstjänst visar att kostnaden för att reducera utsläppen med ett kilo koldioxid varierar kraftigt beroende på vilka biodrivmedel som används. Kostnaden för att exempelvis reducera utsläppen med 600 000 ton genom att använda etanol som endast minskar utsläppen med 35 % istället för med 70 % innebär en kostnadsökning motsvarande en miljard kronor.
Kvotpliktsförslaget lever därmed inte upp till regeringens ambition om att svensk klimatpolitik ska vara kostnadseffektiv.
Om Anna-Karin Hatt och Anders Borg som marknadsfört kvotplikten menar allvar med att den svenska fordonsflottan ska bli fossiloberoende 2030 och att utsläppen ska minska enligt beslutet från 2012, är den föreslagna kvotpliktslagen ett alltför svagt första steg.
Kvotplikten måste ge utrymme för dagens satsningar på förnybara drivmedel och sporra till nya satsningar och investeringar i utveckling och produktion av förnybara drivmedel, inte tvärtom.
Än finns tid för regering och riksdag att rätta till förslaget. Lantmännen och Preem har gått före med stora framtidssatsningar som är bra för Sverige - nu måste regeringen visa att ni orkar hålla takten med oss i näringslivet.
Per Olof Nyman, vd och koncernchef Lantmännen
Petter Holland, vd Preem
