Opinion

”Försvarets trovärdighet på bottennivå”

LÄSARKOMMENTARER: ”Låt finnarna organisera det som finns kvar av försvaret och bespara regeringen fler pinsamheter”. Det skriver en av alla de läsare som kommenterat försvarsminister Karin Enströms debattartikel.

Publicerad

Regeringen lägger varje år 15 miljarder kronor på försvarsmateriel. Men försvarsministern, Karin Enström, är osäker på om pengarna läggs på rätt saker. Dan Ohlsson på FMV får därför uppdraget att  utreda hur styrningen av anslagen ska bli mer långsiktig och strategisk.  I debattartikeln skriver hon:

Syftet är att förbättra regeringens styrning och att öka möjligheterna för riksdagen och regeringen att fatta investeringsbeslut på strategisk nivå.” Och hon fortsätter: ”Modern och relevant materiel är en nödvändig del i det pågående arbetet med att bygga insatsklara förband med hög tillgänglighet”.

Flera läsare har reagerat och i kommentarsfältet pekar de på både brister i Sveriges försvar och på att pengarna används till fel saker.

Signaturen Marcus tror inte att det är styrningen som är problemet. ”Trovärdigheten i moderaternas försvarspolitik är nere på en absolut bottennivå. Sanningen är ju att om vi ska ha en nivå på det svenska försvaret kommer det att kosta mångdubbelt mer.” Och signaturen FHO fyller på. ”Det parti (M) som man inbillade sig vara försvarets bästa vän slår just i de sista spikarna i likkistan”,

Läsaren Magnus Redin är mer precis i sina formuleringar när han föreslår inriktning för framtidens försvar. ”Vi skaffar oss ett så starkt ubåts- och flygvapen att vi kan hjälpa våra grannar även om vi samtidigt måste försvara oss själva. Då behövs det fler flygplan och mer utveckling av sensorer och telekrigssystem. Gör man det systematiskt lär Saab förbli världens kostnadseffektivaste stridsflygplansleverantör.”

Signaturen Kapten Kaos föredrar robotar framför fler flygplan. ”Läste någonstans att man kan få en övervakningssatellit för ungefär en miljard. Det vore väl använda pengar. Och mer robotvapen på det, man får många robotar till priset av ett enda flygplan. Och luftvärn till Visby-korvetterna såklart.”

Magnus Redin svarar att det är bra att vara kostnadseffektiv när man köper in materiel och handla ”från hyllan” om det finns. Men han betonar att det även behövs nyutveckling. ”Om försvarsindustrin i Sverige ska kunna utveckla kostnadseffektiv materiel behöver det finnas en stabilitet i vilken roll krigsmaterielhandeln har i säkerhetspolitiken.”

Signaturen Reinfeld i Rhenlandet anser att listan över Reinfelds tillkortakommanden på försvarsområdet är lång: ”Långtbortistandoktrinen, yrkesförsvar, och ett försvarslöst Gotland.  Som alltid finns facit i Finland, det må gälla skolpolitik, migration eller försvar. Låt finnarna organisera det som finns kvar och bespara regeringen fler pinsamheter!”

Signaturen Wino går ännu längre och dömer ut hela det ”mekaniska försvaret”.  ”Flygplan och fantasifulla yt- och undervattensfartyg, ter sig lika relevanta som en fabrik för att tillverka tidningspapper.”

Sammanfattat av Cecilia Laurén