Opinion
”För lätt att kränka patent”
Håkan Lans tar en rökpaus under förhandlingarna i Hovrätten våren 2010. Foto: Lars Anders Karlberg
DEBATT. Håkan Lans patentstrider är kända men det är långt fler som drabbas av intrång och risken att åka dit är obefintlig. Om innovatörer inte kan skydda sina patent tappar Sverige både nya jobb och tillväxt, skriver debattörerna.
Regeringen har ökat satsningarna på svensk forskning med mångmiljardbelopp. Det finns också många briljanta, svenska uppfinnare som verkar utanför universitetssfären.
För att skydda de stora kommersiella värden som ligger i innovationer och uppfinningar finns patentsystemet. Som SVT:s dokumentär om Håkan Lans visar tyder dock mycket på att patentsystemet inte alltid fyller sitt syfte.
Patentintrång är generellt sett vanligt förekommande. På uppdrag av EU granskades år 2000 omkring 600 europeiska patent. Samtliga patent med något kommersiellt värde hade kränkts i USA.
Striderna om Håkan Lans olika patent är välbekanta, men också andra svenska innovatörer har utsatts för patentintrång. Mycket tyder på att stora företag i många fall inte drar sig för att kränka patent som tillhör mindre företag eller enskilda innovatörer. De förlitar sig på att mindre aktörer inte vågar ta den ekonomiska risk det innebär att inleda en patenttvist. Om någon ändå skulle väcka talan kan processen ofta fördröjas tills den mindre aktörens pengar tar slut.
Det finns dock ingen närmare kunskap om i vilken utsträckning just svenska patent kränks. Det behövs därför en bred genomgång av i vilken omfattning som svenska patent blir föremål för intrång i andra länder, vilka värden som står på spel i dessa intrångsfall, i vilken utsträckning svenska uppfinnare, innovatörer och företag bedriver patentprocesser i andra länder, i vilken mån svenska aktörer avstår från att vidta rättsliga åtgärder för att värna sina patent i andra länder samt varför de väljer att avstå.
Om genomgången visar att svenska patent kränks i stor omfattning och att stora värden hotas är det ett allvarligt samhällsproblem.
Om svenska innovatörer inte kan skydda sina patent och få betalt för sina investeringar, riskerar det att minska benägenheten att satsa på sådan verksamhet. Dessutom kan det göra att Sverige inte får full utväxling av de statliga forskningssatsningarna i form av jobb och tillväxt.
För att göra det lättare för svenska innovatörer att försvara patent kan det krävas åtgärder av flera slag.
Forskare och uppfinnare måste få bättre rådgivning i patentfrågor, så de blir medvetna om de risker som finns och vilka förebyggande åtgärder man kan vidta. Det är glädjande att PRV och Vinnova fått i uppdrag av regeringen att utforma insatser för att små och medelstora företag ska ges bättre möjligheter att hantera sina immateriella tillgångar på ett mer affärsstrategiskt sätt.
Insatserna ska bland annat omfatta information till företag, kompetensutveckling för offentliga företagsrådgivare på det immaterialrättsliga området samt utvecklade ekonomiska stöd till företag så att de även kan omfatta strategier för immateriella tillgångar.
En annan möjlighet är att staten blir mer aktiv när det gäller att beivra brottet patentintrång (57 § patentlagen). Det har inte förekommit något åtal på många år, så risken att bli dömd är idag närmast obefintlig, trots att patentintrång kan vara ett mycket lönsamt brott.
År 2008 tillsattes två särskilda immaterialrättsåklagare, som ska utreda brott mot den immaterialrättsliga lagstiftningen. Upphovsrättsbrotten har varit i fokus, men patentintrången rör mycket större värden och har större betydelse för Sveriges välstånd. Därför är det väl så angeläget att utreda patentintrång som att utreda upphovsrättsbrott.
Redan om några få åtal drevs som pilotmål skulle det kunna ha betydande avskräckande effekt.
En tredje fråga är om och i så fall hur man kan minska de ekonomiska riskerna med att bedriva patenttvister. Utgångspunkten i en marknadsekonomi är förstås att marknadens aktörer agerar på egen risk. Samtidigt kan man inte bortse ifrån att det är stötande ur ett rättfärdighets- och rättviseperspektiv om enskilda personer och företag ska kunna fråntas frukterna av sitt arbete för att de inte har resurser att bedriva rättsliga processer mot intrångsgörare.
En sådan ordning innebär också att Sverige riskerar att förlora arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt till de länder där intrångsgörarna finns. Innan man kan ta ställning till eventuella åtgärder måste man dock veta mer om vilka värden som står på spel och därför är en kartläggning enligt ovan angelägen.
Innovationer är viktiga för Sveriges framtid. Stjäls patent är det moraliskt stötande och till skada för det svenska samhället. Om vi inte vill se fler Håkan Lans-fall måste vi därför finna olika vägar för att hjälpa svenska patenthavare att värna sina rättigheter.
Andreas Norlén, riksdagledamot (M)
Staffan Anger, riksdagledamot (M)
Margareta Cederfeldt, riksdagledamot (M)
Annicka Engblom, riksdagledamot (M)