”Ersätt reaktorerna med kraftvärme”

Det osäkra parlamentariska läget just nu gör inte frågetecknen kring hur Sveriges framtida kraftförsörjning ska se ut mindre. Vattenfall har aviserat att man avbryter förberedelserna för att ersätta befintliga kärnkraftsreaktorer. Samtidigt konstateras det från Oskarshamns kärnkraftverk att de äldsta reaktorerna inte ens i dag drivs med lönsamhet.

Den nuvarande regeringen har ambitionen att produktionen av förnybar el ska öka med 30 TWh till år 2020 och på längre sikt helt ställa om till förnybar energi.

EU:s stats- och regeringschefer kom nyligen också överens om nya högre målsättningar för klimat, förnybar energi och energieffektivisering till 2030. Vilka energislag ska ersätta kärnkraften och vad behövs för att klara de nya EU-målen? Hur ska problematiken med obalanser i elnäten lösas?

Vi tror att vi har lösningen på dessa frågor: bioenergibaserad kraftvärme.

Biokraftvärme är kort och gott principen att i en kombinerad process förädla restprodukter från skogsindustrin till både el och värme.

Kraftvärme är en mycket lämplig teknik för oss i Sverige med vår stora tillgång till skogsbaserad bioenergi i kombination med vårt stora värmebehov under vinterhalvåret. Alltför ofta tycks den biobaserade kraftvärmen helt glömmas bort när vårt framtida förnybara energisystem diskuteras. Man kan fråga sig varför? Faktum är att kraftvärmen har en rad fördelar som är svåra att slå:

• billiga restprodukter från skogs- eller jordbruket, alltså lagrad solenergi, används som bränsle

• bränslet kan köpas lokalt och produktionen av detsamma konkurrerar inte med livsmedelsproduktion

• den är fullt reglerbar och är till skillnad från vind- och solkraft därmed fullt tillgänglig oavsett väder eller årstid

• modern kraftvärmeteknik baserad på förgasning möjliggör småskalig, mycket energieffektiv produktion

I veckan publicerade EU-programmet CODE 2 sin utvärdering och nationella vägledning för Sverige avseende biobaserad kraftvärme. Rapporten slår fast att kraftvärme är en underutvecklad energiform i Sverige. Endast 41 procent av Sveriges värmeproduktion har samtidig elproduktion till skillnad mot länder som Finland och Tyskland där motsvarande siffra är över 80 procent.

Potentialen är således mycket stor; CODE2 slår fast att fram till 2030 skulle Sverige kunna öka elproduktionen från kraftvärme från 16 TWh till 40 TWh. Det motsvarar dubbelt så mycket elproduktion som i dag sammanlagt produceras av Oskarshamn 1 och 2 och Ringhals 1 och 2.

Detta borde vara strålande nyheter för regeringen och för Sverige; utan att minska andelen balanskraft i energisystemet kan Sverige ersätta elproduktionen från de äldsta kärnkraftsreaktorerna och mer därtill med förnybar elproduktion baserad på egen råvara.

För att möjliggöra en sådan utveckling krävs politiska åtgärder. CODE2 rekommenderar Sverige bl.a. att:

• stödja ett utbyte av gamla ineffektiva hetvattenpannor till förmån för modern och effektiv kraftvärme

• stödja industrialisering av småskalig kraftvärme baserad på ny förgasningsteknik för att höja verkningsgraden och utnyttjandet av bränslets primärenergi

• införa åtgärder som i likhet med andra europeiska länder ger incitament för reglerbar elproduktion från förnybara energikällor.

Som branschrepresentanter tycker vi också att det är dags att lyfta fram kraftvärmens möjligheter att bidra till de energipolitiska målen och bjuder härmed in regeringen till dialog om hur kraftvärmepotentialen kan realiseras.

Gustav Melin, vd Svebio- Svenska Bioenergiföreningen

Niclas Davidsson, vvd Meva Energy AB

Erik Thornström, områdesansvarig kraftvärme, Svensk Fjärrvärme