”Elexport är en bra affär för Sverige”

I början av 2015 förväntas den nya energikommissionen påbörja sitt arbete med blocköverskridande samtal som ska leda till långsiktiga spelregler för framtidens energiförsörjning. De flesta partiet vill se en förlängning av elcertifikatsystemet.

Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill dessutom införa ett nytt mål om 55 TWh år 2030. Detta ligger väl i linje med Centerpartiets förslag om att höja nivån så att elproduktionen bidrar till partiets mål om 70 procent förnybar energi till år 2030. Målnivån kan jämföras med att det nuvarande svenska målet för förnybar elproduktion är 25 TWh till 2020, där vi till och med tredje kvartalet har byggt ut cirka 19 TWh.

Teknikkonsulten Sweco har på uppdrag av Svensk Vindenergi tagit fram och analyserat fyra framtidsscenarier till 2030, där en hög respektive låg utbyggnad av förnybar elproduktion kombineras med en hög respektive låg utbyggnad av utlandsförbindelser. Dessa jämförs sedan mot ett referensscenario.

Hög utbyggnad innebär ett nytt mål om 55 TWh till 2030 och hög marknadsintegration betyder att redan planerade utlandsförbindelser och ett par till realiseras. Sweco har utgått ifrån Svenska kraftnäts metodik för beräkning av samhällsekonomisk nytta av olika nätinvesteringar, där konsument- och producentnytta samt flaskhalsintäkter beräknas. Därutöver har de lagt till fler kostnadsposter såsom investeringskostnader för vindkraft och stamnätsförstärkningar samt elcertifikatkostnader och skatter för att ge en mer heltäckande bild.

Rapportens slutsats är att det scenario där hög förnybar el kombineras med en hög utbyggnad av utlandsförbindelser ger den klart största samhällsnyttan för Sverige och samtidigt den största miljönyttan. Slutsatserna får anses betydelsefulla, inte minst för energikommissionens arbete med att ange inriktningen för Sveriges framtida energiförsörjning

Maximal samhällsekonomisk nytta uppnås alltså om utbyggnaden av förnybart går hand i hand med utbyggnaden av utlandsförbindelser. Detta för att skapa ett bra investeringsklimat för elproducenten och samtidigt inte belasta kunderna med höga kostnader. En hög utbyggnad av förnybar el kompenserar enligt rapporten för ett ökat elpris till följd av högre priser på utsläppsrätter och ökad marknadsintegration. Sammantaget blir resultatet lägre elpriser för svenska elkonsumenterna jämfört med referensscenariot. Störst vinnare blir den elintensiva industrin.

I ett kortare perspektiv skapar utlandsförbindelserna möjligheter för fortsatta investeringar i ny elproduktion och lönsam elexport, medan de i ett längre perspektiv stärker Sveriges försörjningstrygghet. På så vis är utlandsförbindelser en form av försäkring åt båda hållen.

En förutsättning för att kunna öka elexporten är att det interna stamnätet förstärks från norr till söder. Förstärkningarna kommer även vara nödvändiga för att kunna reglera vindkraften i söder med vattenkraften (och vindkraften) i norr, vilket blir allt viktigare ju mindre termisk kraftproduktion som finns kvar i södra Sverige.

Vindkraften är enligt en ny studie från Elforsk redan idag tillsammans med den storskaliga vattenkraften det kraftslag som är billigast att bygga ut i Sverige. Eftersom storskalig vattenkraft är svår att bygga ut i praktiken är det vindkraften som har störst potential att byggas ut i Sverige till en låg kostnad. Inte minst då vindkraftens kostnader förväntas fortsätta att sjunka tack vare teknikutvecklingen.

Sverige har allt att vinna på att tillvarata våra goda förutsättningar för förnybar el. Genom ökad satsning på förnybar elproduktion tillsammans med en ökad marknadsintegration kan vi både bidra till minskade koldioxidutsläpp från europeiska elproduktionsanläggningar och till stärkt konkurrenskraft för svensk industri.

Vår uppmaning till energikommissionen är därför att tillvarata denna potential och fastställa ett mål för förnybar elproduktion om 55 TWh till 2030. Samtidigt bör Svenska kraftnät påskynda förstärkningarna av det interna stamnätet från norr till söder och fortsätta att utöka exportkapaciteten till kontinenten.

Annika Helker Lundström, vd Svensk Vindenergi

Mattias Wondollek, analytiker Svensk Vindenergi