”Elektroniska val kommer – problemen måste redas ut”

Efter de senaste månaderna står it-lösningar i samband med politiken knappast högt i kurs. Både regeringens it-skandal och den externa valpåverkan som diskuteras i bland annat USA har bidragit starkt till den negativa bilden. Trots det kvarstår faktum att vi som samhälle går mot ökande digitalisering.

När det gäller val för detta med sig en rad fördelar - men också nackdelar. Vart har den svenska debatten kring digitalisering av valsystemet tagit vägen?

Många länder i världen, inte minst i vår direkta närhet ligger betydligt längre fram i moderniseringen av valsystem. Estland är det land i världen som i störst utsträckning använder sig av internetröstning i såväl lokala som nationella val.

Litauen förhandlar om att införa internetröstning med målet att 20 procent av alla röster 2020 ska ske via internetröstning. I Indien uppskattas 400 miljoner av de röster som lades i parlamentsvalet 2009 ha skett med hjälp av elektroniska röstningsmaskiner.

I Sverige behöver vi lyfta den här debatten så att vi kan reda ut nackdelarna ordentligt innan det kan bli aktuellt att lansera nytt valsystem.

Fördelarna med digitaliserade val kan vara många. De kan bidra till ökad noggrannhet samt förebygga valfusk. Rösträkningen kan bli säkrare och därför ge mer pålitliga resultat. Elektronisk röstning kan ge betydligt snabbare resultat, vilket i sin tur även bidrar till ökat väljarförtroende. Elektronisk röstning bidrar även till ökad tillgänglighet vilket i sin tur leder till att människor från mer exkluderade grupper i samhället kan delta i val i större utsträckning.

Men trots de många fördelarna med elektroniska val finns det onekligen flertalet nackdelar – kanske fler än fördelarna?

Ett av de största problemen är att det aldrig går att garantera att elektroniska val är säkra. Ledande dataexperter har uttalat sig skeptiskt till det ökande användandet av olika former av elektroniska val då de hävdar att det alltid finns möjlighet för påverkan av främmande aktörer. Det finns många exempel världen över där det visat sig att valresultat har påverkats av en eller flera aktörer. Vi har till exempel den senaste tiden sett en ökad spridning av så kallade ”fake news”.

Spridningen av osanna uppgifter bidrar till stor misstro och gör det än viktigare att säkerhet och transparens måste garanteras för att människor inte helt ska tappa tron på valsystemet.

Slutligen finns även problem med övervakning av dessa nya former av val. Möjligheten till valobservation är en väsentlig del i en fungerande demokrati. OSSE är en av de ledande aktörerna när det kommer till valobservationer, men trots det saknas även där en aktuell debatt om problematiken kring övervakning av så kallade elektroniska val.

Jag lade förra året fram ett förslag som blev del av slutdokumentet vid Organisationen för säkerhet och samarbete i Europas, OSSE:s session i Minsk.

Det faktum att mitt förslag fick ett brett stöd från parlamentariker från ett stort antal länder visar att det finns en global efterfrågan av debatt. Kanske kan man även tolka det som att det finns en global skepsis. Då kompetensen för att övervaka dessa val saknas, hur ska man kunna förlita sig på att resultaten är pålitliga? Om vanliga människor inte kan förstå eller granska valsystemen, hur ska de då kunna acceptera valresultaten?

Sveriges regering har valt att inte följa upp det förslag som vallagskommittén lade fram 2013 om att införa försök med elektronisk röstning till valet 2018. Man anser att problemen som omger elektronisk röstning är större än fördelarna med att införa det. Däremot är de flesta införstådda i att en digitalisering i slutändan är oundviklig, vilket innebär att det är av stor vikt att dessa frågor tas upp, såväl nationellt som internationellt.

Avsaknaden av en nödvändig diskussion kan i längden leda till hot mot legitimiteten samt den demokratiska friheten av öppna och rättvisa val som vi så ofta tar förgivet. Det är politikens uppgift att lyfta dessa svåra frågor istället för att begrava dem.

Björn Söder (SD), riksdagsledamot och ledamot i den svenska OSSE-delegationen