”Dynamiska företag hotas av nya regler för biodrivmedel”

Under sommaren har finansdepartementet haft ett förslag ute på remiss om att tidigare skattebefrielse för vissa biodrivmedel ska upphöra. Just nu väntar förslaget på en ny regering. I förslaget ingår kraftigt ökad skatt på biodiesel tillverkat av vegetabiliska oljor. Vi vill som forskare som länge studerat utvecklingen av hållbara lösningar inom miljöteknik diskutera förslaget ur ett innovationsperspektiv.

Övergång till nya drivmedel inom transportområdet är en mycket stor utmaning där vi i Sverige har gjort lovvärda försök men ändå inte kommit långt (10 procent av vägtransporterna skedde med förnybara drivmedel 2013). Ingen kan i dag svara på vilken roll biodiesel, etanol, metanol, biogas och el kommer att ha i framtidens transportsystem. Sannolikt kommer flera lösningar att finnas parallellt under lång tid.

Inte heller kan vi förutse de olika spin-off-effekter inom andra områden som kommer att ske. Vi behöver därför vara ödmjuka och vårda de investeringar företag gjort som resulterat i värdefull kunskapsutveckling. Kanske är det just tack vare dessa företag som det kan bli möjligt att utveckla framtidens resurseffektiva bioraffinaderier där alger som lever på avloppsvatten är råvaran till framtidens drivmedel? Eller något annat som vi i dag inte kan förutse.

Statens roll i detta sammanhang är att ge tydliga och långsiktiga spelregler för de aktörer som investerar i något som leder till en önskad utveckling, som till exempel ökat fossiloberoende i transportsektorn. Då kan företag och deras innovationer frodas vilket är en förutsättning för välfärdssamhällets fortbestånd. Om dessa spelregler är kortsiktiga eller ändras för ofta skapas i stället en osäkerhet. En förtroendekris mellan företag och stat är förödande för ett lands innovationsklimat och äventyrar långsiktigt välfärdssamhället.

Kan inte företagen själva utveckla de nya lösningarna på egen hand? Svaret är nej, därför att ett samhälle är format kring de rådande strukturer som utvecklats under lång tid – sina regimer. Lagar och regler, tekniska standarder likaväl som människors värderingar är anpassade till de dominerande regimerna. De fossila drivmedlen bärs upp av en sådan.

Om någon aktör vill göra en verklig innovation som inte passar i den rådande regimen kommer detta att kräva större investeringar, anpassning och marknadsföring av den nya tekniska lösningen. Det är därför rimligt att anta att större samhälleliga teknikövergångar måste underlättas av staten för att kunna ske. Om staten underlättar för nydanande företag kommer vissa lyckas. Vi får en urvalsprocess – vissa företag eller koncept kommer att försvinna medan andra kan växa till något riktigt stort.

Forskning vid Linköpings universitet visar att företag som producerar biogas, etanol och biodiesel eller utvecklar relaterade produkter har varit mycket dynamiska under det senaste decenniet. De krav på effektivisering och utveckling som alla företag möter gäller även dessa företag. Ökad skala, diversifiering och ökat nyttiggörande av restprodukter liksom utnyttjande av mera lågvärdiga råvaror för produktionen ingår i företagens affärsstrategier.

Internationellt satsas stora pengar på forskning och utveckling av biodiesellösningar baserade på algodling vilket indikerar en stor potential. De få biodieselföretag som finns i Sverige i dag är viktiga bärare av strategisk kunskap som kan visa sig värdefull för framtiden. De kämpar mot strömmen och är inte några överkompenserade bidragstagare. Dessa företags överlevnad beror av skattebefrielsen för biodrivmedel som behövs ett bra tag till.

Så, vårt budskap till den nya regeringen i denna fråga: se den större industripolitiska bilden, vårda gårdagens investeringar och förstör inte myllan för framtidens investeringar. Ändra inte spelreglerna under matchens gång. För då blir det mindre skatter att hämta in i det längre perspektivet.

Mats Eklund, Professor Industriell miljöteknik, Linköpings universitet

Per Frankelius, Docent Företagsekonomi, Linköpings universitet