”Digitaliserad sjukvård – krävs mer än nytt it-system”

Allt större förhoppningar knyts till en omvälvande digitalisering inom hälso- och sjukvården. Samtidigt finns tecken på att den hittills inte enbart bidragit till en bättre sjukvård. Fråga läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal: en mer eller mindre allmän uppfattning är att administration och registrering i it-system tar orimligt med tid i anspråk. Den statistik över produktivitet och de tidmätningar som finns stödjer dessa uppfattningar.

Digitaliseringens verkliga potential ligger i de möjligheter till effektivare arbetssätt, direktkommunikation med patienter samt nyttjandet av stora datamängder i ledning, styrning och verksamhetsutveckling som kan realiseras när ny teknik används klokt och samordnat. Hittills har dock digitaliseringen till största delen handlat om att datorisera redan befintliga informationsmängder och processer.

Hälso- och sjukvården är inte vilken produktionsapparat som helst. Det är inte möjligt att applicera en industriell logik på de utmaningar som sjukvården står inför. Den centrala landstingsbyråkratin kan visserligen upphandla ett nytt it-system men utan en samtidig förändring av både ledning och styrning och arbetssätt – sker ingen förbättring.

Att digitalisera hälso- och sjukvården är komplicerat, det involverar många medarbetare, och det kräver tid och tydliga mål med verksamheten.

Vilka områden skulle kunna utvecklas och bidra till en effektivare och mer kvalitativ hälso- och sjukvård? Vi kan se fyra huvudområden.

1: Staten bör kräva att landstingen inför en gemensam standard för journalsystem

Ett sätt att snabbt förbättra kommunikationsmöjligheterna inom vården och underlätta för patienterna att bli mer delaktiga vore att kräva att landstingen inför gemensam standard för journalsystem, men också så snart som möjligt för kvalitetsregister och biobanker och andra relevanta system. Det skulle direkt ge förutsättningar att följa upp medicinska resultat av vården på ett bättre sätt. Hälso- och sjukvårdssystemet lider av en bristande standardisering av informatiken i systemen och hur systemen implementerats.

2: Ge patienter äganderätt över sin egen journal- och sjukvårdsinformation och rätt att lagra och dela den med andra vårdgivare

Det område som kanske är mest lovande inom all digitalisering av hälso- och sjukvården är de förbättrade möjligheterna till prevention och egenvård. Utgångspunkten är möjligheten att individualisera preventionsinsatserna och göra patienterna mer delaktiga i sin egen vård och hälsoutveckling. Det skapar i sin tur förutsättningar för en kontinuerlig uppföljning, som görs både av patienten själv och av vårdpersonal.

3: Tillsätt en parlamentarisk utredning som tar ställning till målkonflikten mellan integritet och utnyttjande av data från vården

Så länge e-hälsofrågorna har varit aktuella i den politiska debatten, har integritetsfrågorna diskuterats parallellt. Det är inte så konstigt eftersom vården hanterar data som är något av de mest integritetskänsliga uppgifter som finns. Ett flertal utredningar har genom åren försökt att kryssa mellan å ena sidan välfärdssystemens behov av uppföljning och verksamhetsutveckling, och å andra sidan berättigade krav på personlig integritet. Dessa frågor är komplicerade och uppfattningar beror oftast på vilken av de två sidorna man främst beaktar.

4: Förbättra möjligheterna för forskning, uppföljning av medicinska resultat och verksamhetsutveckling

Hälso- och sjukvårdssystemet är komplext och svårt att styra från ledningsnivåer ovanför läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal som möter patienterna. Ny lagstiftning, tillsyn och regeringsbeslut kan ibland ha goda effekter, men lika ofta leder besluten inte till några märkbara förändringar. Vi behöver gå mot en situation där vi styr och ger ersättning till hälso- och sjukvården efter vad verksamheten åstadkommer inte vad den utför. Prevention ska löna sig, onödiga behandlingsinsatser ska motverkas. Överbehandling med läkemedel ska kunna förhindras, medan underbehandling ska åtgärdas. En kontinuerlig vård och omvårdnad till multisjuka och äldre patienter ska underlättas.

Acko Ankarberg Johansson (KD),

sjukvårdspolitisk talesperson