”Det krävs avtal mellan EU och Taiwan för att klara halvledarkrisen”

Den globala tillverkningsindustrin skriker efter halvledare. Det handlar om små datorchips, oftast inbyggda och osynliga för användaren, men helt oumbärliga i nästan all sorts elektronik. Efterfrågan har på sistone ökat markant och sammanfallit mycket olyckligt med tillfälliga produktionsstopp och störningar i globala handelsflöden. Nu råder extrem brist på halvledarkomponenter och konsekvenserna för tillverkningsindustrin är långtgående.

Flera stora företag i Sverige, bland annat Scania och Volvo, har tvingats att tillfälligt pausa produktionen vid sina bil- och lastbilsfabriker runtom i Sverige och Europa eftersom efterfrågan på halvledarchips överstiger produktionskapaciteten och komponenterna blir omöjliga att upphandla i tillräcklig utsträckning.

Samma gäller för tillverkare av datorer, mobiltelefoner, diskmaskiner, verkstadsprodukter och nästan all annan elektronik. I vintras, när de första signalerna kom från svensk industri om den förestående halvledarbristen, uppmärksammade jag EU-kommissionen på problemen vi hade att vänta, men fick ett kyligt och ointresserat svar tillbaka. När nu halvledarkrisen är ett faktum, reagerar EU-kommissionen med ett löfte om en europeisk chip-plan, som blev en av de mest framträdande punkterna i ordförande Ursula von der Leyens årliga linjetal. Gott så. Däremot finns inga skäl att agera i hysteri genom att öka den statliga uppbyggnaden istället för att värna om mer frihandel och den globala tillverkningsindustrin.

Den absoluta merparten av halvledarkomponenter och alla sorters datorchips tillverkas i Asien, med Taiwan som dominerande producent. Nästan 50 procent av alla halvledare i världen tillverkas just där. Även om avtalsprocesser tar tid bör EU accelerera arbetet med att få fram ett bilateralt investeringsavtal med Taiwan, för att bland annat understötta taiwanesiska företag att investera i produktionsanläggningar i EU och Sverige som kan understödja ökningen av global produktion på lång sikt.

Europa står för en mycket blygsam andel av produktionen, så det är rätt och riktigt att få på plats EU-regelverk som förbättrar möjligheterna att tillverka dessa viktiga komponenter här. Det är dock inte en lösning på kort sikt. Produktionskapacitet tar tid att bygga upp och i synnerhet på helt nya platser där det varken finns färdiga anläggningar, rätt utbildad arbetskraft eller etablerade värdekedjor.

På kort sikt behöver därför fokus vara att stödja en uppskalning av produktionen i länderna vi importerar ifrån. Då behöver de ekonomiska incitamenten förbättras och exportbyråkrati undanröjas.

Tyvärr tvekar EU-kommissionen och europeiska politiker när det gäller att knyta starkare band med Taiwan. Rädslan för att uppröra Kina, gör att de avvaktar med att fatta beslut som hade kunnat gagna båda parter.

Situationen leder i praktiken till att många svenska produkter som är beroende av halvledare försenas eller i värsta fall inte kan produceras alls. Det vore förödande för våra globala värdekedjor och för den internationella handeln i stort om situationen blev långvarig. Vi kan inte acceptera att Kina sätter käppar i hjulen för vårt utbyte med Taiwan - framförallt inte när det gäller så avgörande produkter som halvledare och datorchips. Annars riskeras väsentliga delar av den ekonomiska återhämtningen, där industrin behöver vara dragloket.

EU-kommissionen måste omgående inleda förhandlingarna om ett bilateralt investeringsavtal och genomföra konsekvensanalyser och offentliga samråd för att få fart på processen. Trots upprepade uppmaningar från EU-parlamentet att uppgradera handelsförbindelserna mellan EU och Taiwan så har det inte skett några egentliga framsteg.

Chip-bristen som europeisk industri nu genomlider visar med all önskvärd tydlighet att det inte finns tid att vänta.

Jörgen Warborn (M)

EU-parlamentariker i handelsutskottet