”Det är industrin som ger mat på bordet”

Varför blev inte Saab Automobiles konkurs den industriella väckarklocka som den borde ha blivit?

Frågeställningen är berättigad, inte minst nu när Ny Teknik visar utvecklingen för forskning och utveckling, (FoU), och för svensk innovationskraft. Vi har ett stort tapp av hjärn- och ingenjörskapacitet på grund av Saabs konkurs och AstraZencas avveckling i Södertälje.

Enligt FKG - Fordonskomponentgruppen är det viktigt att diskutera synsättet på den svenska industrin. Det är berättigat att ställa frågan om Sverige vill ha en fordonsindustri i framtiden.

När andra västländer väljer att återindustrialisera, så har Sverige hittills valt att avindustrialisera, något som går stick i stäv med bland annat den allra senaste rapporten från European Business Summit där industriell produktion är det som ska svara för Europas framtida konkurrenskraft.

Ett begrepp som allt oftare dyker upp i den näringspolitiska debatten är ”det Sverige som föder Stockholm”. Med tydlighet visar det industrins betydelse för tillväxten, men också den oförståelse man har emellanåt innanför ”Tullarna”. Hemkörda matkassar i all ära, men jämte skogen och malmen är industrin ryggraden i svensk ekonomi.

Det är industrins ständiga utveckling som ger innovationskraft och som gör att vi fortsatt kan hävda oss globalt. Grovt förenklat, det är industrin tillsammans med basnäringarna skogen och malmen som ger oss mat på bordet genom sina exportintäkter.

Fordonsindustrin med tillhörande leverantörsled är en av våra viktigaste näringar i Sverige. Inte bara i Västsverige, utan i Mälardalen, i Småland-Blekinge, i Norrlands kustland och i inre Lappland svarar vår bransch för jobb och tillväxt genom traditionell produktion, tjänster och tillhörande servicenäring.

Man brukar säga att ”går det bra för Volvo, så går det bra för Sverige”.

Vårt land exporterar fordon, person- och lastbilar, till ett värde av 150 miljarder kronor om året.

Lägg till övrig verkstadsindustri med inriktning på transportmedelsstillverkning (arbetsfordon, flyg, tåg och marint) så framträder en gigantisk industri som sysselsätter hundratusentals svenskar inom allt från forskning och utveckling, via produktion till stödjande tjänste- och servicenäring.

Bara levarantörsledet till fordonsindustrin sysselsätter 71 000 personer i 1 100 företag som tillsammans omsätter 168 miljarder kronor.

Den ekonomiska betydelsen för landet är således stor. Fordonsindustrin är i likhet med telekom- och läkemedelsindustrin dessutom pådrivande inom forskning och utveckling – står för innovation.

Forskning och utveckling utgör en betydande del av de siffror som hanteras, vilket framgår i Ny Tekniks kartläggning. Det spiller över till andra branscher.

Ur ett samhällsperspektiv är det därför viktigt:

• Att den kompetens som finns inom den innovationsdrivande fordonssektorn tillåts bli större.
• Att det fortsatt finns duktiga verkstadsarbetare, tekniker och ingenjörer att tillgå.
• Att det finns riskkapital och utbildningsväsende/akademi som vill satsa.

Enligt FKG behövs det en samlad politisk vision kring svensk fordonsindustri i allmänhet och dess framtid i synnerhet.

Kan vi lära av britterna? På 70-talet slogs stora delar av deras fordonsindustri ut. I dag blomstrar den samtidigt som de tar ett nytt samlande grepp även kring transportmedelsindustrin.

Vad är anledningen? En förståelse för fordonsindustrins betydelse som lokomotiv för övrig teknisk utveckling, innovationskraft och därmed tillväxt i ett modernt samhälle. Britterna har återindustrialiserat. Det borde vi också göra, vilket även hela Europa rekommenderas att göra.

Närproducerat är bra – det ger mat på bordet och pengar i plånboken.

Fredrik Sidahl vd Fordonskomponentgruppen

Per-Ewe Wendel ordförande Fordonskomponentgruppen