Opinion
”Därför är det inte ’ren idioti’ att bygga datacenter”
DEBATT. Etablering av datacenter kritiseras på grund av elförbrukning och för att de inte ger många arbetstillfällen. I själva verket har datacenter en positiv klimateffekt – och leder till jobb, skriver forskare och företrädare för datacenterbranschen.
På senare tid har jobben och elanvändningen i datacenter uppmärksammats, däribland av den tidigare generaldirektören för Svenska kraftnät, Mikael Odenberg, som nyligen uttalat att Amazons serverhallar i Mälardalen är ren idioti. Nu är emellertid verkligheten inte så enkel som den i förstone verkar.
Varför kan inte alla datacenter byggas i Norrland där det finns ett växande överskott av förnybar el?
Ett viktigt förhållande är det geografiska avståndet mellan användarna och datacentren. Det handlar om den tidsfördröjning som uppstår genom det fysiska avståndet till datacenter, som har betydelse för tidskritiska tillämpningar exempelvis självkörande bilar. Mindre tidskritiska tjänster som Facebook och andra webbtjänster kan med fördel placeras långt från befolkningscentran.
Under senare tid har dessutom en teknik som kallas edge börjat användas alltmer. Den innebär i korthet att stora centrala datacenter samverkar med små datacenter som finns geografiskt närmare användarna. Då kan den stora mängden av databehandling med fördel göras på distans där det finns kapacitet, och det mest tidskritiska göras närmare användarna.
Datacenter i södra Sverige kan i många fall serva norra Europa med acceptabel tidsfördröjning även för mer latenskritisk användning, i stället för alternativet att överföra svensk el.
Men hur påverkas miljön?
I rapporten Digitalisering och miljömålen är slutsatsen att informations- och kommunikationsteknik kan ha en mycket positiv effekt på miljömålen – eller en negativ effekt. Det beror alltså på. Andra studier visar att digitalisering hjälper till att minska miljöeffekterna i flera industrisektorer genom den effektivisering som görs.
Klart är att resandet har minskat kraftigt under pandemin till förmån för webbmöten och annan digital kommunikation. En kommunikation som är eldriven, i en situation där den svenska elproduktionen till drygt 98 procent är fossilfri. Datacentren medverkar alltså till en snabb transformering till klimateffektiv kommunikation i de fall centren ligger i Sverige, Norge eller andra länder med el av hög klimatprestanda. Norden kan alltså ta ansvar och bidra till ett grönare Europa.
Hur ser det då ut med samhällsekonomi och arbetstillfällen för datacentren?
På uppdrag av Tillväxtverket har konsultföretaget Sweco undersökt effekter av Facebooks etablering i Luleå. För driften år 2016 anges 226 direkt sysselsatta i Luleå varav 181 hos leverantörer. En stor mängd byggjobb skapades. En stor del av jobben återfinns alltså hos just underleverantörer. Så ser det ut i många industrier i dag och är inget nytt utan snarare likt gruv-, energi- och stålbranscherna.
Bedömningen är alltså att Facebooks etablering haft betydande positiva ekonomiska effekter såväl regionalt som nationellt.
Slutsatsen är att det statliga investeringsstödet för etablering av datacenter har bidragit till att skapa mervärden och positiva multiplikatoreffekter som mer än väl står i paritet till den gjorda insatsen. Skatter och arbetsgivaravgifter på de skapade jobben direkt och indirekt för drift, byggnation och service samt elskatter har mer än väl redan betalat sig.
En missuppfattning som har framkommit i debatten är att mycket av elen används till kylning av datacentren. Sanningen är att lejonparten av elanvändningen går till drift av it. Dessutom kan spillvärmen användas i symbios med annat.
Regeringens digitaliseringsstrategi har som övergripande mål att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. För detta behövs dels en informationsteknisk infrastruktur som mobilnät, fibernät, datacenter, dels kapacitet i överföringen av el.
Just det sistnämnda är en flaskhals i digitaliseringen av samhället. Förstärkningar av elnäten sker i ett helt annat – långsammare – tempo.
Digitaliseringen erbjuder möjligheter men för detta krävs infrastruktur. Lyckligtvis har nya regler utlovats för snabbare förstärkningar av elnäten. Det lägger grunden för fortsatt elektrifiering och digitalisering av Sverige.
Vilket är allt annat än idioti.
Magnus Olofsson, teknisk doktor i elektriska energisystem, vice ordförande i avdelningen elektroteknik vid Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien och tidigare generaldirektör för Elsäkerhetsverket
Tor Björn Minde, adjungerad professor i signalbehandling och chef för datacenterforskningslaboratoriet ICE inom forskningsinstitutet Rise
Gustav Bergquist, ordförande Branschföreningen för datacenterindustrin
Pär Åberg, sekreterare Branschföreningen för datacenterindustrin
