Opinion
”Corona förändrar vårt järnvägsresande under lång tid”
DEBATT. För att svenskarna ska välja miljövänliga transportalternativ som järnvägen krävs fortsatt förbättrad punktlighet, utveckling av digitala tjänster och ett ökat samarbete mellan branschens intressenter, skriver Johan Warenlöv och Joacim Sundell experter inom järnväg och transport på PA Consulting.
I debatten och i det offentliga samtalet figurerar järnvägen allt som oftast ur negativ synpunkt och det är sällan positiva rubriker publiceras. Förseningarna inom dagens järnväg i Sverige fördelar sig relativt jämt mellan problem med infrastruktur, fordon och yttre påverkan från människor som olovligen verkar i och omkring spåren.
Järnvägen har historiskt haft ett relativt lågt anseende hos allmänheten vilket troligtvis härstammar från de sista decennierna av 1900-talet då punktligheten inte nådde några stabila, höga nivåer. Men hur illa ställt är det med järnvägen i dag? Med över 90 procent punktlighet under 2019 är järnvägen faktiskt betydligt bättre än sitt rykte. Problemet är att det inte räcker. För Tyskland ligger punktligheten exempelvis på cirka 94 procent. Enligt Transportstyrelsen är också punktligheten, förutom trafiksäkerhet, det viktigaste för de svenska resenärerna.
För att öka förtroendet för järnvägen behöver Trafikverket och branschaktörer arbeta med att fortsätta förbättra punktligheten och utveckla nya digitala kringtjänster såsom:
* Mer exakt positionering av var tåget befinner sig.
* Bättre information om störningar.
* Automatiska biljettköp vid påstigning.
* Stöd för resenären i sitt resval, givet att det framåt exempelvis kan blir viktigare att styra mer när på dygnet man väljer att resa för att sitta mindre trångt i tågkupén.
Utöver det kan även tjänster som gör det ännu enklare och smidigare att resa genom dörr till dörr-lösningar eller sömlösa byten utformas. Ett ytterligare förslag är erbjudanden om generösa möjligheter till mer distans ombord genom exempelvis tillgång till sätet bredvid (om inte gratis så till priset för en biljett för barn och ungdomar) en tid framöver, vilket kan sättas i relation till flyget där IATA gått ut med att man inte avser att blockera mittensätet framöver.
Fördjupade samarbeten som är etablerade via branschorganisationer och samverkansforum behöver utvecklas mer. Det har tidigare varit svårt nog att få alla intressenter att samlas vid samma bord. Både offentliga som privata aktörer behöver släppa på prestigen och fokusera på att lösa problemen i stället.
I järnvägssystemet blir detta extra tydligt när trafiken stannar upp och följderna sprids som ringar på vattnet i systemet om inte problemen åtgärdas snabbt. En av anledningarna är helt enkelt att det är för fullt på spåren. Men ingen befintlig eller potentiell resenär bryr sig om vem som gjort fel. Om alla parter kan vara lösningsorienterade kan också järnvägens anseende höjas.
Initiativ som samarbetet mellan Trafikverket, SL och MTR för att förbättra pendeltågstrafiken, nya ersättningsregler för att kompensera den enskilda resenären liksom de kvalitetsavgifter som införts för att motverka merförseningar och akut inställda avgångar är goda exempel på förtroendeskapande åtgärder.
Många talar om en tid efter pandemin där vi kanske reser betydligt mindre och fler använder digitala möjligheter för att arbeta hemifrån. En sådan utveckling kommer kräva att den svenska järnvägen utvecklas för att attrahera resenärer.
Även om resor i arbetet minskar som en effekt av coronapandemin så är ett uppsving för tågresor privat under en tid ett troligt scenario. För många svenskar kan resmål i Sverige bli ett alternativ till att resa utomlands även när reserestriktionerna släpps och då är järnvägen viktig.
Med förmånliga erbjudanden såsom tillgodokvitton och tidsbegränsade ombokningsvärden kopplade till avbokade tågresor under våren 2020 kan kanske nya resmönster bland svenskarna börja ta form.
Corona kommer att förändra resvanor för en lång tid framöver. Järnvägen har som ett bland flera miljövänliga alternativ goda förutsättningar att lyckas. Men det förutsätter att de förmår att anpassa sig till nya resandemönster och att prioritera:
* Bibehållet fokus på punktlighet.
* Fler digitala tjänster som genom analys och paketering av resdata bland annat skulle kunna bidra till att minska belastningstoppar och sprida ut vårt resande under dygnet.
* Dynamisk prissättning och samarbeten mellan olika branschaktörer för mer förmånliga erbjudanden som tillgodoser individuella önskemål som till exempel minskad trängsel i tågkupén.
Johan Warenlöv,expert inom järnväg, PA Consulting
Joacim Sundell,expert inom transport, PA Consulting