”Bristerna i patentsystemet måste åtgärdas”

Sverige är en kreativ stormakt enligt justitieminister Morgan Johansson. Se bara på filmerna, musiken och litteraturen som når uppskattning och stor kommersiell framgång globalt. Också industriellt har kreativiteten och det immateriella skyddet tjänat vårt land mycket väl.

Patentsystemet är grundpelare i det svenska välståndet. Men det finns också en del brister värda att uppmärksamma just i dag den 26 april som är den Internationella immaterialrättsdagen.

1 Brister i ramverket. Kapitalsvaga aktörer vinner sällan väsentliga tvister om patent i Sverige och bristerna har inte prioriterats tidigare. Till denna grupp hör mindre företag, uppfinnare och universitetsforskare. För två år sedan identifierades att svenska rättegångar tog i mediantid 36 månader medan de tyska endast tog nio månader. Patent- och marknadsdomstolen (PMD) och Patent och marknadsöverdomstolen (PMÖD) arbetar redan med detta problem men det behöver skyndas på.

2. Det behövs en funktion som övervakar ramverket på systemnivå. I dag saknas en löpande kvalitetssäkring av systemet. De av regeringskansliet uppställda strategierna har inte avsedd effekt, samtidigt saknas det en aktör med ansvar för att identifiera brister.

3. Det brister i kompetens och utbildning. Enbart fem procent av alla civilingenjörer lär ha gått en kurs i immaterialrätt. Det är orimligt. Och hur ser kompetensen om immaterialrätten ut hos de olika stödorganisationerna? För att immaterialrätten ska ha en värdeskapande funktion är det viktigt att den sätts in i ett affärsstrategiskt sammanhang.

4. Etiska regler eller en branschövergripande etisk grupp. Den allt snabbare industriella utvecklingen medför att små utvecklingsföretag skapar stora immateriella värden. Dessa aktörer samarbetar med eller köps upp av etablerade storföretag. Här skulle en etisk nämnd kunna bida med tvistelösning. Europeiska kommissionen driver ett stort utvecklingsprojekt där både medlings- och försäkringslösningar ska tas fram och avrapporteras 2020. Detta kan dock fördröjas på grund av Brexit.

5. Forskningen på området måste öka.

• Det gäller översyn och nya regler för rättegångar, som behandlar immaterialrättsliga tvister, en mer aktiv processföring eftersträvas. Jämför med tysk och engelsk rättspraxis.

• Utred förutsättningar för begränsningar i krav på den förlorande partens betalningsansvar till den andra parten.

• Utred hur det immaterialrättsligt går för svenska kapitalsvaga aktörer på den internationella arenan i synnerhet i länderna USA och Kina.

• Utred alternativa former till patent, t.ex. genom att välja ett sekretessavtal inför ett samarbete med industriell part eller att använda sig av skyddet för företagshemligheter för att senare kanske övergå till ett patentskydd.

Utveckling av det immateriella värdeskapandet kräver identifiering av problemen. Vår utgångspunkt är de kapitalsvaga aktörerna och det är bråttom.

Förslagen med framtida forskningsprojekt bör presenteras under första halvåret 2019. Detta av två anledningar dels ska en ny forsknings- och innovationsproposition presenteras 2020 dels bör en av dagens myndigheter, PRV eller Vinnova, få förnyat uppdrag att stimulera det immateriella värdeskapandet från år 2020. Myndigheten bör bli den samlande instansen för småföretag, innovatörer och uppfinnare med uppgift är att stärka det immaterialrättsliga skyddet. I dag är denna uppgift splittrad på flera myndigheter.

Peter A Jörgensen

Kjell Jegefors

Tidigare verksamma vid Styrelsen för teknisk utveckling, STU