”Blivande ingenjörer måste utbildas om immaterialrätt”

I dag, den 26 april, infaller FN:s världsdag för intellektuell äganderätt. En dag som för många kanske inte är så känd men vars tema borde bli välbekant för fler.

Immaterialrätt ger innehavaren en ensamrätt att hindra andra att använda en immateriell tillgång – en tillgång man inte kan ta på. I en värld av digitalisering, tjänstefiering och cirkulär ekonomi består ett företags värde till uppåt 90 procent av just immateriella tillgångar, såsom tekniska lösningar, programvara, hållbar industridesign, know-how, affärsmetoder etc.

Sverige är på många sätt ett framstående innovationsland och hamnade på andra plats efter Schweiz i FN-organet WIPO:s (World Intellectual Property Organization) rankingen över de mest innovativa ekonomierna år 2020. Det är dock inte givet att Sverige kan behålla den positionen om inte insatser görs gentemot teknikskapare, för att öka kunskapen om betydelsen av att skydda resultat av forskning och utveckling.

Med nya tekniska lösningar skapas nya affärsmöjligheter för etablerade företag och startups. Teknisk utveckling bidar även till hållbar omställning. Sveriges behöver ha ett gott skydd för immateriella tillgångar. Genom immaterialrättigheterna patent, upphovsrätt, designskydd och varumärkesskydd kan företagen styra i vilken utsträckning och på vilka villkor andra får använda företagens och individers idéer och innovationer, inklusive att värna dem från kopiering och stöld. Med andra ord – immaterialrätten är ett viktigt affärsverktyg och det är en viktig länk i en lyckad innovationskedja.

Emellertid visar enkäter och andra utvärderingar att kunskapsnivån om immaterialrätt generellt är låg. Många företag tar inte kontroll över sina immateriella tillgångar trots att de ofta utgör företagets mest värdefulla delar.

Det beror ofta på otillräckliga kunskaper. Återkommande och omfattande undersökningar har visat ett direkt och starkt samband mellan företagens ekonomiska resultat och lönebetalningsförmåga och företagets skydd av immateriella tillgångar. Företag som innehar patent eller annat immateriellt skydd tjänar mer än företag som inte har sådana rättigheter.

PRV är ansvarig myndighet för immaterialrätten och har som uppdrag att höja kunskapen i samhället kring dessa frågor. Bland annat genom utbildning och föreläsningar, vilket ger goda resultat men är långt ifrån tillräckligt. Mer utbildning och kunskap behövs.

Sveriges Ingenjörer organiserar 160 000 ingenjörer – studenter, forskare, egenföretagare och andra  yrkesverksamma som utvecklar tekniska lösningar. Dessa ingenjörer behöver utbildning om immaterialrätt vilket bör läggas in redan i grundutbildningen. Hur går man till väga för att säkra en ny teknisk idé? Går det att ta patent på en algoritm? Det är bara några exempel på frågeställningar där grundläggande kunskaper i immaterialrätt kan göra skillnad.  

Regeringens utredning om innovationsstödet vid svenska lärosäten: Innovation som drivkraft från forskning till nytta pekar på att lärosätena behöver strategier för att få kontroll på de immateriella värden som skapas. Utredningen pekar också på behovet av ökad kunskapsbildning.

Om den svenska konkurrenskraften ska fortsätta att vara stark och förstärkas måste kunskaperna om immaterialrätt förbättras och grunden för det måste läggas redan i utbildningen. PRV och Sveriges Ingenjörer riktar därför en stark önskan till regeringen och lärosätena:  Få in immaterialrätt i ingenjörsutbildningarna.

Peter Strömbäck, generaldirektör Patent- och registreringsverket

Ulrika Lindstrand, ordförande Sveriges Ingenjörer