DEBATT

”Biobränsle för flyg blir kostsam omväg – satsa på vätgasflyg”

Brittiska Zeroavias 19-sitsiga vätgaselektriska flygplan.

REPLIK. Låt inte biobränsle för flyget bli en kostsam omväg. Lägg de stora resurserna på vätgasflyg i stället, skriver Patrik Eriksson, NITIU i en replik.

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

Som svar på Maria Hagelbergs artikel om KLM:s användning av biobränslen (SAF) vill vi på NITIU lyfta behovet av att inte fastna i lösningar som riskerar att bli en kostsam och ohållbar omväg från verklig innovation inom vätgas.

Hagelberg anser att vätgas är vägen framåt för fossilfritt flyg. Det håller vi med om till 100 procent. Men i stället för att, som Hagelberg föreslår, investera i forskning, utveckling och infrastruktur för SAF, bör fokus ligga på att skynda på utvecklingen av vätgaslösningar. Först då kan vi tala om en verklig omställning av flygindustrin.

I de 2–3 procent av världens utsläpp av växthusgaser som Maria hänvisar till att flyget står för är inte höghöjdseffekten inräknad. Med den inräknad fördubblas siffran till 4–5 procent. Samtidigt talar allt för att denna siffra kommer att öka. 

Enligt Naturvårdsverket har tre fjärdedelar av jordens befolkning aldrig suttit i ett flygplan. Det kommer att ändras. I takt med att den globala medelklassen växer. Flygtrafiken kommer att öka drastiskt. Enligt en analys från Boston Consulting Group (BCG) kan flyget stå för så mycket som 50 procent av världens utsläpp 2050 om inget görs, samt att effektiviseringar och biobränslen inte på långa vägar räcker som svar på utmaningen. 

Behovet av en snabb omställning av den snabbt växande flygindustrin är således enormt och det gäller att lägga resurserna på rätt områden. För flyget är vätgas den långsiktiga lösningen som bör få dessa resurser. Det krävs investeringar i forskning och infrastruktur som kan stödja en bred implementering av vätgas, inte bara för flygindustrin, utan även för andra transportmedel, likväl som för decentralisering av energisystemet. Det sistnämnda är viktigt både ur säkerhets- och resilensperspektiv.

Hagelberg beskriver vätgasflyg som en teknik som ligger långt borta i horisonten, medan vi anser att vi behöver agera med kraft nu. 

Ett vanligt argument mot vätgas för flyg är att den är för utrymmeskrävande, då konventionella flygbränslen har högre energitäthet. Det krävs därför större lagringsvolym, även för flytande väte, för att ta sig samma sträcka som med fossila flygbränslen. 

Genom att lagra flytande vätgas i utrymmen som inte används undanröjs utrymmesproblemet, vilket öppnar upp för bred användning inom flygindustrin. Tekniken finns redan i dag och tillsammans med ledande aktörer inom flygindustrin håller vi på att ta fram lösningar som kan vara på plats långt innan den tidplan Hagelberg föreslår, även för stora flygplan.

Precis som vi har sett inom utvecklingen av solceller, kan utvecklingen gå oerhört mycket snabbare än prognoserna om rätt incitament finns och om det finns grogrund för innovation, teknisk utveckling och kommersiella lösningar.

Patrik Eriksson, vd för NITIU.

Behovet av biobränslen ska inte underskattas i det läge vi befinner oss idag, men det bör ses som en tillfällig lösning. Analysen från BCG visar att även de mest optimistiska prognoserna för SAF-bränslen lämnar ett kvarstående utsläppsgap på 30–60 procent fram till 2050, vilket visar att vi inte kan nå klimatmålen med dessa bränslen. 

Det är alltså inte här de stora resurserna och framtidstron ska läggas. Vi menar i stället att fokus ska ligga på att bana väg för vätgas genom incitament, ekonomiskt stöd, utveckling av infrastruktur, samarbete mellan offentliga och privata sektorer, internationella samarbeten för att standardisera teknik och säkerhetsprotokoll för vätgasanvändning globalt, samt skapa utbildningsprogram för att öka kunskapen hos fler. Den utvecklingen bör skyndas på om vi ska ha en chans att skapa en fossilfri flygindustrin och nå klimatmålen.

Det är helt enkelt dags att fokusera på lösningar som kan skala upp och verkligt minska flygindustrins klimatpåverkan istället för att gå omvägar kring lösningar som i bästa fall kan ge tillfällig lindring. Och omställningen måste ske snabbt för att hantera den akuta klimatkrisen.

Patrik Eriksson, vd NITIU
NITIU är ett företag som bland annat utvecklar teknik för ståltankar för vätgaslagring.

 

DELTA I DEBATTEN

Vill du skriva en debattartikel eller en replik?

Kontakta Ny Tekniks debattsida på debatt@nyteknik.se

Tänk på detta:

• Texten ska vara unik för Ny Teknik.

• Texten ska vara max 4 000 tecken inklusive mellanslag.

• Undvik förkortningar och utropstecken.

• Peka ut och beskriv ett problem eller en lösning, samt hur du eller ni vill lösa problemet eller ta vara på möjligheten.

• Var tydlig med vem du eller ni debatterar med och varför.

• Bifoga gärna porträttbild och ange fotobyline.