”Biobränsle för flyg blir kostsam omväg – satsa på vätgasflyg”
Brittiska Zeroavias 19-sitsiga vätgaselektriska flygplan.Zeroavia
REPLIK. Låt inte biobränsle för flyget bli en kostsam omväg. Lägg de stora resurserna på vätgasflyg i stället, skriver Patrik Eriksson, NITIU i en replik.
Hagelberg anser att vätgas är vägen framåt för
fossilfritt flyg. Det håller vi med om till 100 procent. Men i stället för att,
som Hagelberg föreslår, investera i forskning, utveckling och infrastruktur för
SAF, bör fokus ligga på att skynda på utvecklingen av vätgaslösningar. Först då
kan vi tala om en verklig omställning av flygindustrin.
I de 2–3 procent av världens utsläpp av
växthusgaser som Maria hänvisar till att flyget står för är inte höghöjdseffekten
inräknad. Med den inräknad fördubblas siffran till 4–5 procent. Samtidigt talar
allt för att denna siffra kommer att öka.
Enligt
Naturvårdsverket har tre fjärdedelar av jordens befolkning aldrig suttit i
ett flygplan. Det kommer att ändras. I takt med att den globala medelklassen
växer. Flygtrafiken kommer att öka drastiskt. Enligt en analys
från Boston Consulting Group (BCG) kan flyget stå för så mycket som 50 procent av
världens utsläpp 2050 om inget görs, samt att effektiviseringar och biobränslen inte på långa vägar räcker som svar på utmaningen.
Behovet av en snabb omställning av den snabbt växande
flygindustrin är således enormt och det gäller att lägga resurserna på rätt
områden. För flyget är vätgas den långsiktiga lösningen som bör få dessa
resurser. Det krävs investeringar i forskning och infrastruktur som kan stödja en
bred implementering av vätgas, inte bara för flygindustrin, utan även för andra
transportmedel, likväl som för decentralisering av energisystemet. Det
sistnämnda är viktigt både ur säkerhets- och resilensperspektiv.
Hagelberg beskriver vätgasflyg som en teknik som
ligger långt borta i horisonten, medan vi anser att vi behöver agera med kraft
nu.
Annons
Ett vanligt argument mot vätgas för flyg är att den är för
utrymmeskrävande, då konventionella flygbränslen har högre energitäthet. Det
krävs därför större lagringsvolym, även för flytande väte, för att ta sig samma
sträcka som med fossila flygbränslen.
Genom att lagra flytande vätgas i utrymmen som inte används
undanröjs utrymmesproblemet, vilket öppnar upp för bred användning inom
flygindustrin. Tekniken
finns redan i dag och tillsammans med ledande aktörer inom flygindustrin håller
vi på att ta fram lösningar som kan vara på plats långt innan den tidplan
Hagelberg föreslår, även för stora flygplan.
Precis som vi har sett inom utvecklingen av
solceller, kan utvecklingen gå oerhört mycket snabbare än prognoserna om rätt
incitament finns och om det finns grogrund för innovation, teknisk utveckling
och kommersiella lösningar.
Patrik Eriksson, vd för NITIU.NITIU
Behovet av biobränslen ska inte underskattas i det
läge vi befinner oss idag, men det bör ses som en tillfällig lösning. Analysen
från BCG visar att även de mest optimistiska prognoserna för SAF-bränslen lämnar
ett kvarstående utsläppsgap på 30–60 procent fram till 2050, vilket visar att vi inte
kan nå klimatmålen med dessa bränslen.
Det är alltså inte här de stora
resurserna och framtidstron ska läggas. Vi menar i stället att fokus ska ligga
på att bana väg för vätgas genom incitament, ekonomiskt stöd, utveckling av
infrastruktur, samarbete mellan offentliga och privata sektorer, internationella
samarbeten för att standardisera teknik och säkerhetsprotokoll för
vätgasanvändning globalt, samt skapa utbildningsprogram för att öka kunskapen
hos fler. Den utvecklingen bör skyndas på om vi ska ha en chans att skapa en fossilfri
flygindustrin och nå klimatmålen.
Det är helt enkelt dags att fokusera på lösningar
som kan skala upp och verkligt minska flygindustrins klimatpåverkan istället
för att gå omvägar kring lösningar som i bästa fall kan ge tillfällig lindring.
Och omställningen måste ske snabbt för att hantera den akuta klimatkrisen.
Patrik Eriksson, vd NITIU NITIU är ett företag som bland annat utvecklar teknik för ståltankar för vätgaslagring.