”Avveckla kolkraften – inte kärnkraften”

Sverige ska klara av klimatmålen, det är vi många som är överens om. Men för att klara målen behöver beslutet att stänga Ringhals 1 och 2 omprövas. Dessa två reaktorer bidrar till att minska klimatutsläppen motsvarande alla svenska personbilar. Vi kommer också behöva bygga ny kärnkraft om vi ska klara klimatlagens krav att senast 2045 ha nollutsläpp av växthusgaser.

Sedan Vattenfall beslutade om att stänga Ringhals 1 och 2 har fyra saker hänt. Effektskatten har genom energiöverenskommelsen avskaffats helt, kostnaden att släppa ut koldioxid har mer än fördubblats bara i år, Parisavtalet har skrivits på och Sverige har fått en klimatlag.

Reaktorerna är i dag både lönsamma och minskar klimatutsläppen med över tio miljoner ton per år.

Med energiöverenskommelsen som utgångspunkt behöver Sverige återuppta planering för nya reaktorer. Sverige ska samarbeta med andra kärnkraftsländer både i Europa och internationellt med ett fåtal standardiserade kraftverk med en rimlig prislapp och byggtid.

Ny kärnkraft är en viktig fråga, både för Sverige och framförallt så att fler länder kan bygga kärnkraft. Enligt FN:s klimatpanel IPCC är detta nödvändigt för att klara klimatmålen. I dag är det Ryssland och Kina som bygger flest reaktorer, här har västländerna ett gemensamt ansvar att vara med.

Sverige kommer behöva mycket mera el för att kunna utveckla samhället och minska vårt stora beroende av olja, kol och gas. Planeringen för ökad elanvändning bör utgå från ett elbehov på minst 200 TWh år 2045 om alla åtaganden ska nås. Här behövs alla icke-fossila energislag. Ett utbyggt elnät är också avgörande.

Sverige behöver sätta press på grannländerna Tyskland, Polen, Danmark och Finland att avveckla sin kolkraft. Dessa länder har kolkraft motsvarande åttio kärnkraftsreaktorer. Förutom att kolkraften är enormt klimatförstörande bidrar de årligen till hundratals människors för tidiga död genom astma, cancer och andra sjukdomar orsakade av koleldning. Om dessa inte stängs, så blir det Sverige gör, närmast meningslöst.

Kristdemokraternas prioritering för vindkraft är att vi vill se en utbyggnad utöver de omkring 30 TWh som kommer rymmas inom ramen för elcertifikatsystemet. Utbyggnaden av vindkraft har gått mycket snabbt. Målet i energiöverenskommelsen om 18 TWh nya elcertifikat till 2030 tros vara uppnått senast 2021, nio år i förtid. Det behövs en plan för hur systemet ska stängas på ett kontrollerat sätt, samtidigt som att förutsättningarna för vindkraft inte slås undan.

Vattenkraften har en nyckelroll i vårt energisystem och producerar i dag fyrtio till femtio procent av elen och hälften av effektbehovet de kallaste vinterdagarna. Vattenkraften kan inte öka sin produktion, den uppgiften faller på andra energislag. Det är viktigt att värna vattenkraften och den småskaliga vattenkraftens roll i energisystemet även med ny miljölagstiftning.

Avslutningsvis måste Sverige tillsammans med våra grannländer sätta ett mål för leveranssäkerheten. I dag är ingen ansvarig för att det långsiktigt finns el vilket gör att alla agerar kortsiktigt. El är inte vilken vara som helst, därför ska aktörerna på elmarknaden avkrävas långsiktighet. En möjlighet vi förespråkat i valrörelsen är att energimarknadsinspektionen ställer krav på elhandlarna liknande finansinspektionens krav på bankerna.

Sammanfattningsvis anser vi kristdemokrater att kärnkraften i linje med energiöverenskommelsen ska utvecklas, inte avvecklas. Vattenkraften ska värnas. Elanvändningen behöver, för klimatets skull öka, inte minska. Vind- och solenergi kommer byggas ut och mål för leveranssäkerhet måste tas fram.

Camilla Brodin (KD), riksdagsledamot

Ledamot i Näringsutskottet och energipolitisk talesperson

Källor: Naturvårdsverket Sveriges utsläpp