”Avgifter och brist på ambition största hindret för öppna data”´

I höst får Sverige en ny regering och vi uppmanar den att satsa ambitiöst på öppna data. I sviterna av Euro-krisen kommer utmaningen för offentlig sektor inte primärt att handla om hur skattepengar ska pumpas in i välfärden, utan hur vi bäst tar till vara de resurser som redan finns där. Näringspolitiskt är potentialen enorm för information från offentlig sektor som kan generera jobb, ekonomisk tillväxt och innovationer. EU-kommissionen uppskattar samhällsvärdet till 40 miljarder euro för återanvändning av data i EU-länderna kommande decennium.

Varje dag samlar myndigheter och offentliga organ in stora mängder information i sin verksamhet. Det kan till exempel vara inkomstuppgifter till Skatteverket eller väderleksrapporter från SMHI. Att samla in, förvalta och distribuera data är en central uppgift för dessa organ. Informationen har ett värde för den egna verksamheten såväl som för medborgare, företag och andra myndigheter.

Fores publicerar i dag rapporten Att vidareutnyttja information från den offentliga sektorn- en studie om hur svenska myndigheter förhåller sig till PSI-lagens föreskrifter om avgifter där vi analyserar avgifter för öppna data i ett par svenska myndigheter och SMHI:s beslut att övergå till en avgiftsfri kostnadsmodell.

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI, har länge haft en framåtsträvande vision om att erbjuda sina tjänster för vidareutnyttjande av en bredare skara än ett fåtal stora företag. Sedan våren 2013 erbjuder myndigheten sin data avgiftsfri. SMHI:s vision bygger på att myndighetens produkter ska leva upp till vad marknaden i övrigt erbjuder. Om man inte klarar av att överträffa det, drar man slutsatsen att det kanske inte är rätt verksamhet för myndigheten att utöva. Då har privata aktörer visat att de kan bättre.

I likhet med många internationella studier kan vi konstatera att prissättningen är en av de centrala aspekterna för ett fungerande vidareutnyttjande av offentlig information. För att en marknad ska fungera optimalt förutsätts jämlikhet i konkurrens mellan alla aktörer. Om myndigheter som utför affärsverksamhet med öppna data, utan att man själva debiterar för kostnaden, skapas en fördel för myndigheten gentemot andra aktörer.

På europeisk nivå har man länge intresserat sig för denna typ av data som kan användas till att skapa nya samhällstjänster, effektivisera offentlig förvaltning samt stärka forsknings- och utbildningssatsningar. Europeiska kommissionen har tagit initiativ för att harmonisera reglerna inom medlemsländerna genom PSI-direktivet och man hoppas kunna sänka hinder för att detta ska bli verklighet.

Den nationella samordningen för svenska projekt med öppna data saknas och initiativen har hittills kommit inifrån myndigheter och andra aktörer, vilket är det som skett på SMHIs ledningsnivå.

Det finns initiativ inom offentlig förvaltning men svenska myndigheter saknar fortfarande en tydlig politisk vilja och styrning. Trots stor potential för näringsliv och samhälle har en majoritet av svenska myndigheter inte ens startat arbetet med öppna data. Sverige har allt att vinna på en ambitiös näringspolitisk satsning som gör mer offentlig information till öppna data och kommande regering borde prioritera detta högt.

Kristina Olausson författare till rapporten ”Att vidareutnyttja information”

Rikard Linde Tankesmedjan Fores