En del av NEX-gruppen. Från vänster till höger; forskarassistent Theodor Fransson, doktoranderna Lo Heander och Andreas Bexell, Emma Söderberg, samt doktorand Peng Kuang.
”Programmeringsverktyg behöver bli mänskligare”
Mer användaranpassade verktyg för mjukvaruutveckling – det vill en forskargrupp vid Lunds universitet bana vägen för. Med tillträde till miljön där utvecklarna finns går det att skapa verktygen som branschen både behöver och vill ha.
Detta är en annons. Den är inte skriven av Ny Tekniks redaktion. Vid eventuella synpunkter, vänligen vänd dig till annonsören.
Mjukvaruutveckling är en dynamisk och komplex process, som hela tiden förses med nya verktyg som ska underlätta allt från skapande till kodunderhåll. Men inte sällan glöms den viktigaste pusselbiten bort – utvecklaren. Assistanssystem som inte tar hänsyn till utvecklaren och dennes behov riskerar att falla på mållinjen.
Emma Söderberg, universitetslektor och docent inom datavetenskap med fokus på programmeringsverktyg och användbarhet vid Lunds universitet, leder ett team som djupdyker i den här frågan.
”Vill förstå problemen”
– Vi vill försöka förstå problemen som finns i miljön där professionella utvecklare befinner sig och se hur vi kan skapa bättre verktyg. Vi tittar på användarupplevelsen här och nu, men tänker även framåt och tittar på verktyg som ligger en bit bort, säger Emma Söderberg och fortsätter:
– Vi kommer på ett naturligt sätt även in på AI, eftersom AI utgör komponenter i lösningar vi tar fram. Här handlar det också om att fundera på vad som händer när vi börjar automatisera alltmer. Hur kan vi bygga upp en trygghet med dessa verktyg och hur integrerar vi dem på bästa sätt?
I projekten som pågår just nu har teamet tagit ett grepp kring två delar av mjukvaruutvecklingen där det finns ett behov av bättre verktyg – kodgranskning och kodunderhåll. Det förstnämnda handlar om processen där utvecklare systematiskt granskar kod innan den integreras i ett större projekt, för att säkerställa kvaliteten. Det sistnämnda är arbetet med att hålla koden fungerande, säker och relevant över tid genom underhåll.
Ögondata kan ge ny kunskap
Eyetracking, eller ögonspårning, är en teknik som skulle kunna resultera i mer utvecklaranpassade verktyg.
– Vi vet i dag att man inte läser kod på samma sätt som vanlig text, men det här är ett understuderat fält. Det finns alltså potential att förstå aktiviteten och göra en ny typ av verktyg där man drar nytta av ögondata, säger Emma Söderberg.
För att projekten som forskargruppen vid Lunds universitet på sikt ska kunna resultera i något som utvecklare ”på fältet” kan använda, är det helt avgörande att forskarna får komma in till deras arbetsplatser.
– Det här är en utmaning rent generellt i vår forskning, och det kräver att vi bygger upp bra relationer med företagen. Vi vill inte bara plocka på oss data och sticka, utan vi vill ha samtal och involvera företagen i designprocessen. Det är först när vi kan samla på oss insikter från verkliga situationer som forskningen blir relevant på riktigt, säger Emma Söderberg.
Läs mer om användaranpassade programmeringsverktyg här.
fakta
Om forskargruppen
Emma Söderbergs forskargrupp, NEX-gruppen, fokuserar på notation (N) i form av specifikationer och programkod, utvecklingsmiljöer för mjukvara (E), samt användarupplevelser (X) inom ramen för mjukvaruutveckling. NEX-gruppen jobbar tvärvetenskapligt i gränslandet mellan forskning inom programmeringsverktyg, mjukvaruutveckling, samt människa-datorinteraktion.
