LTU utforskar framtidens materialanvändning i en cirkulär ekonomi

Allt fler inser att klimatomställningen kräver en cirkulär ekonomi. Och för företag där resursanvändningen måste minska – samtidigt som värdet måste öka – uppstår behov av nya affärsmodeller och ny teknik som inte finns i dag.

Den 25 november invigs framtidsområdet CREATERNITY på Luleå tekniska universitet (LTU) med biträdande professor Karl Andersson samt professor Roland Larsson i spetsen. Universitetet investerar 28 MSEK under drygt fyra år i satsningen och den har hittills tagits emot mycket positivt bland universitetets samarbetspartners.

– Satsningen kommer i ett första steg att pågå fram till 2024 och samlar 25 forskargrupper i samarbete med näringslivet. Intresset är jättestort, säger Karl Andersson.

Helhetsgrepp om hållbarhet
Genom att samla forskare från ett stort antal discipliner tar LTU ett helhetsgrepp om industrins hållbarhetsutmaningar som i förlängningen kommer leda till nya innovationer. Målet är att uppnå ett cirkulärt användande av material och på så sätt bidra till ett koldioxid- och resursneutralt samhälle.

– Ordet CREATERNITY står för evig resursanvändning. Vi studerar tekniken som krävs för att följa ett material genom det cirkulära flödet, samt i nästa steg hur människan påverkas, säger Roland Larsson.

– För att få till evigheten måste man ta ett helhetsgrepp. Vi vill ta viktiga steg här genom att anlägga ett systemperspektiv, säger Karl Andersson.

Cirkulär ekonomi
Cirkulär ekonomi kommer innebära att företag utvecklar produkter som de behåller ansvar och ägande för under hela produktens livscykel. Kravet på kvalitet blir viktigare än att sälja många enheter. Att designa för lång livslängd och möjlighet till uppgradering blir företagens nya utmaningar.

– Det är här vi behöver hjälpa till. Tidigare har affärsmodeller byggt på att sälja mycket av något. Nu måste man tjäna pengar på ett nytt sätt, säger Roland Larsson.

Ett exempel är smarta byggnader. Genom att betongen får sensorer kan modern mätteknik användas för att övervaka tillståndet i en byggnad. Energiförsörjning kan styras och problem som vattenskador kan upptäckas tidigt vilket gör att man undviker rivning eller omfattande reparationer. Ett annat område är modularisering.

– Modulärt tänkande sparar in material. Ett företag som tillverkar kylskåp kan göra så att bara de skadade och åldrade modulerna behöver bytas. En annan poäng med detta är att skadade komponenterna kan tillverkas lokalt. Jag tror att vi kommer att få se den lokala hantverkarkulturen leva upp igen, säger Roland Larsson.

LTU en självklar utgångspunkt
Ända sedan 1971 har LTU jobbat nära industrin. Här finns testbäddar och systemdemonstratorer som utnyttjas av näringslivet.

– Vi är lyckligt lottade. Det investeras mycket här i norra Sverige tack vare den gröna elen, säger Roland Larsson.

– I norra Sverige har vi chansen att bli en stående världsutställning för det hållbara samhället. Vi har en bra samverkan mellan akademin, näringsliv och organisationer. Det är inte alltid som högtflygande visioner leder till entusiasm och engagemang, men det har denna forskningssatsning verkligen gjort, avslutar Karl Andersson.