“Ingen vill underhålla någonting som inte syns”

VA innefattar vattenförsörjning av dricksvatten men även hantering av avloppsvatten. Båda områdena kräver stora rörsystem och tillhörande reningsanläggningar. VA är med andra ord en otroligt vital del av det moderna samhället. VA-branschen står emellertid inför stora utmaningar orsakade av att arbetet inom underhåll inte utvecklats i en önskvärd takt.

Pär Dalhielm är VD på Svenskt Vatten och anser att utvecklingen kring VA:s underhåll ligger efter bland annat på grund av att det är svårt och krångligt att bedriva.

– Varför man säger att VA-underhåll är underutvecklat är för att det är sant. Det är ett gigantiskt infrastrukturnät där den stora mängden av system dessutom inte syns eftersom de ligger under marken. När det kommer till VA har man lagt krut på drift, vilket gjort att man glömt att jobba med underhåll. Helt enkelt skjutit den kostnaden framför sig, säger Pär Dalhielm.

Conny Ohlson, teknik- och underhållschef på Stockholm Vatten har sitt ansvarsområde inom avloppsreningsverk och möter även där en problematik kring underhåll.

– Underhållsskulden på avloppsreningsverken var stor när jag började, vi har systematiskt arbetat i många år nu för att komma ikapp och implementera förebyggande underhåll utgående från produktionens behov och kritikalitetsanalys. Det är en stor utmaning att förklara för alla som inte arbetar med underhåll hur viktigt det är med förebyggande underhåll och arbetssätt, vi arbetar nu mycket med att arbetsbereda alla arbeten där planering för reservdelar, arbetstillstånd inklusive bryt och lås ingår.

Att underhållet ligger efter i utvecklingen är man enade om inom olika sorters verksamheter. Thomas Nyberg, affärsområdeschef på Sandviken Energi, menar precis som Pär Dalhielm och Conny Ohlson att ekonomi är en av orsakerna.

– Det grundar sig i en kultur som utvecklats genom många års arbetssätt i ett alltför kort tidsperspektiv. En VA-verksamhet får enligt lag endast ha en nödvändig kostnad, men kompetensen i vad som krävs för att förvalta anläggningstillgångarna över lång tid har saknats. Branschen börjar nu vakna och förstår att definitionen av vad som är en nödvändig kostnad måste räknas över hela livscykeln, säger Thomas Nyberg.

– Nyttorna av ett planerat och strukturerat underhållsarbete är många. Att kortsiktigt dra ner på underhållet ger visserligen minskade kostnader på kort sikt, men innebär omfattande konsekvenser på lång sikt. Förutom att våra kunder oftare riskerar att få brister i vattenleveransen, innebär ett uteblivet underhåll högre kostnader i det långa loppet. Därmed också dyrare för kunden på lång sikt. Det är också en hållbarhetsfråga. Vi måste värna om våra resurser oavsett om det är naturresurser eller pengar. Att inte jobba med underhåll är slöseri med båda delarna, säger Pär Dalhielm.

Att VA länge varit otroligt driftfokuserat råder det inga tvivel om. Den eftersatta utvecklingen av underhåll är också orsakad av att man under ett antal år inte banade väg för framtiden utan istället arbetat med ett kortsiktigt perspektiv. Men trots att frågan om underhåll lyfts något, skiljer olika organisationer sig åt i hur den behandlas.

– På Sandviken Energi har vi precis börjat prata om kritikalitetsanalys, men för att klara av det behöver kompetensen höjas. Jag skulle gissa att man hittar ett fåtal VA-bolag i branschen som i dag klarar av ett sådant arbete och att dra nytta av dess fördelar. Stora delar av VA-branschen är i dag på en grundläggande nivå i sitt arbete med en effektiv och professionell förvaltning av anläggningstillgångarna, säger Thomas Nyberg.

Walter Jonasson, underhållschef på Vakin, menar att flera faktorer bidragit till att det varit svårt att implementera vikten av bra underhåll.

– I årtionden har vi samlat in data på olika sätt men vi har inte varit duktiga på att förädla den information vi fått in. Idag kan vi jobba med AI och datalager vilket känns som en rutin för de flesta branscher medan det är något som bubblar hos oss, säger Walter Jonasson.

– Om man inte har kompetensen att sätta upp planer och analyser behöver man ta in den kompetensen nu. Det blir en kostnad nu och det kan vara svårt att veta var i budgeten man ska ta den kostnaden ifrån, men i längden är det helt nödvändigt, säger Pär Dalhielm.

Att VA står inför stora utmaningar som en följd av den bristande kompetensen om och investeringsviljan inom underhåll är ett faktum. Samtidigt står många VA verksamheter och bolag och stampar och har svårt att ta nödvändiga satsningar vidare på grund av begränsade budgetar och nedärvda arbetsroller, vilket gör frågan högst närvarande. Hur framtiden inom VA kommer att se ut är svårt att säga, men att kompetensen och förståelsen för underhåll måste implementeras i hela kedjan står klart.

– Det handlar om kompetensutveckling och förankring hos våra uppdragsgivare, vikten av att förvalta våra anläggningar på ett ändamålsenligt sätt. Vi måste nå nästa nivå. Underhåll behövdes inte på samma sätt förr, men med dagens drift, behov av tillgänglighet och processtyrning måste det utvecklas, avslutar Conny Ohlson.