AFRYs FemTech-nätverk har som mål att inte finnas

AFRY är ett ingenjörs-och designbolag som erbjuder tjänster inom teknik, design, digitalisering och rådgivning för att accelerera omställningen till ett mer hållbart samhälle. Företaget har 19 000 anställda över hela världen och omsätter 27 miljarder kronor. AFRY har alltså stora möjligheter att påverka innovation och produktutveckling för kommande generationer med målet att skapa ett mer inkluderande samhälle. Det är där FemTech (female technology) kommer in i bilden. 

Sammanhang belyser utmaningar

Siri Bergnéhr är UX-designer och medgrundare av AFRYs FemTech-nätverk. Hon menar att FemTech lätt kan misstolkas som en avlägsen kvinnosaksfråga, vilket riskerar att leda till att många inte kan relatera till begreppet.

– Genom att skapa ett sammanhang och visa att den här typen av problem finns i hela samhället vill vi på AFRY bidra med perspektiv för att driva förändring, förklarar hon.

Nätverket jobbar för att stärka kvinnors representation och röst inom ingenjörsbranschen för att skapa en inkluderande teknikutveckling och produktdesign där alla får plats. Målet är att kvinnors behov och upplevelser ska integreras i utvecklingsprocessen, vilket inte bara gynnar kvinnor utan alla användare av slutprodukterna.

– Plötsligt inser du att det går att påverka, oavsett om du är ingenjör inom processindustrin eller något annat område. För hur ser vi till att fabriker inte bara är anpassade efter längden på genomsnittsmannen, hur kan vi se till att de fungerar för kvinnor också?

Viktigt initiativ för social hållbarhet

Idén till att skapa ett FemTech-nätverk fick Siri Bergnéhr när hon pluggade digital design. 

– Det började som en förstudie från högskolan som jag, tillsammans med min kollega Frida Falk, utvecklade vidare på AFRY. Vi insåg snabbt att det vi först trodde var en liten grej, faktiskt var något mycket större och relevant för hela AFRY. När vi presenterade idén för vår chef, fick vi grönt ljus att gå vidare. Initiativet har blivit mycket väl mottaget och ligger dessutom i linje med AFRYs värderingar. Särskilt när det gäller hållbarhet och social hållbarhet. Det har skapat en stark samverkan mellan olika avdelningar, förklarar hon. 

Banbrytande lösning för fertilititetsspårning

Hur arbetar AFRY rent konkret då? Jo, bland annat genom att designa kirurgiska instrument som passar både män och kvinnor, eller utveckla medicinska enheter som tar hänsyn till kvinnors specifika behov, som fertilitetsmonitoringssystem.

– Våra ingenjörer som arbetar med medicinsk innovation har, på uppdrag av företaget Feral,utvecklat ett banbrytande system som monitorerar fertilitet. Det är världens första system för att spåra fertilitet i hemmiljö, enbart genom att analysera ditt saliv, säger Siri Bergnéhr. 

Produkten ger möjlighet att följa och registrera hormonnivåer och menstruationscykel samtidigt som den klassas som ett naturligt hormonfritt preventivmedel. Den är lätt att använda och kräver inga behov av medicinska ingrepp.

För att lyckas med inkluderande produktutveckling krävs en vision om hur designen skapas, menar hon. Det handlar om att hela tiden bära den med sig i bakhuvudet för att få in nya perspektiv. 

– Vår styrka ligger i att vi utbildar oss och våra kunder i dessa frågor. Det är en central del av vårt arbete. Vi diskuterar med våra konsulter för att uppmuntra ett större tänkande. Det handlar om att vidga vyerna och förstå att det finns människor i världen som inte ser ut som en själv. Vårt mål är att skapa lösningar som inkluderar alla människor. Det är en bred och omfattande strategi som sträcker sig över hela AFRY.

Bristen på datainsamling är dock en bromskloss när det kommer till FemTech-innovationer. Föga förvånande är inte heller datan jämställd.

Stor brist på relevant data

– Vi har stor brist på data om kvinnor. Det är särskilt tydligt inom medicinsk forskning och utveckling, berättar Siri Bergnéhr. 

Många läkemedel testas fortfarande på män, även om de är avsedda för kvinnor. En orsak till det, menar hon, är rädslan för att äventyra fertiliteten, vilket är förståeligt med tanke på tidigare skräckexempel där de faktorerna inte tagits i beaktande, med katastrofala konsekvenser som följd. 

Datainsamlingens komplexitet är en annan utmaning, förklarar Siri Bergnéhr:

– Om du testar menscykeln hos 40 kvinnor i 40-årsåldern kommer du få 40 olika menscykler. Det gör att datan blir mer varierad och svårare att analysera jämfört med om du testar 40 män, där resultaten tenderar att vara mer enhetliga. 

– Det handlar om att ta hänsyn till faktorer som temperaturvariationer och hormonella förändringar. Men det är just detta som är avgörande när vi utvecklar läkemedel – vi måste beakta menscykeln om det är kvinnor som ska använda medicinen. Därför är bristen på data en stor utmaning.

Lösningen ligger alltså i att börja samla in mer data. Oavsett omfattning, för visst kan det ta längre tid och medföra högre kostnader att få fram nödvändig data. Men om vi inte gör det, riskerar vi att om 15 år stå inför ännu större problem och kostnader inom sjukvården, menar Siri Bergnéhr. 

– Det handlar om att tänka långsiktigt och göra nödvändiga investeringar nu för att undvika större kostnader i framtiden. Det är också anledningen till att intresset för FemTech växer – samhället har insett att även om det kan innebära en liten merkostnad eller ett annorlunda arbetssätt i början, kommer det i slutändan att leda till bättre sjukvård och besparingar. 

Men det gäller också att samla in rätt typ av data. Fordonsindustrin har till exempel samlat en mängd information om kvinnors skador från reella kollisioner. Men krocktesterna sker i huvudsak med en manlig krockdocka i förarsätet, alternativt kvinnoliknande krockdockor som motsvarar kroppen hos en yngre tonårstjej. Trots att kvinnor löper 73 procent högre risk att drabbas av allvarliga skador och tre gånger så hög risk att få whiplashskador på grund av skillnader i ryggradens och nackmuskulaturens uppbyggnad. Vi vet att kvinnor skadar sig oftare, trots att det finns en stor samling data om krockskador. Problemet är alltså att datan bygger på fysiska tester gjorda med “fel” krockdockor. 

Vårt mål är att FemTech-nätverket inte längre behövs 

Siri Bergnéhr medverkar som talare på Ingenjörsdagen i Stockholm den 28 november. Något hon ser mycket fram emot.

– Jag vill att de som besöker eventet ska förstå att FemTech inte är svårt eller avlägset. Det är inte en dröm långt borta som vi kan lägga in i vår tioårsplan och börja med om åtta år. Det handlar om att börja nu och att vara öppen för insikten att vi oftast utvecklar produkter för en specifik målgrupp – halva jordens befolkning. Men det finns en annan hälft också, och det är gynnsamt för alla att inkludera båda. 

Vad är målet med AFRYs FemTech-nätverk då? Tja, att en dag inte längre behöva finnas. 

– Jag och Frida, som har startat det här, sa från början att vårt mål är att AFRYs FemTech-nätverk inte längre ska behövas – att vi inte ska behöva tjata om de här frågorna. AFRY har varit tidiga med att ta upp detta, men vårt mål är att fler företag ska engagera sig så att alla börjar uppmärksamma detta. Det är ingenjörerna som ska skapa alla lösningar och är kraften bakom utvecklingen och epicentrum för allt som ska ta oss framåt. Därför är det avgörande att de har den nödvändiga kunskapen. 

FemTech-nätverk: Så jobbar AFRY med inkludering.

Prisar innovativ ingenjörskonst

AFRY är partner till Ingenjörsdagen, som är en del av Ny Teknik. Ingenjörsdagen uppmärksammar inte bara ingenjörens innovationskraft och hårda arbete, det är också ett forum för kunskapsutbyte och nätverkande. Evenemanget äger rum den 28 november på Sergel Hub i Stockholm.

Läs mer om eventet och säkra din plats här.