SAMHÄLLE
USA:s president Donald Trump framträdde inför reportrar i Florida efter att hans regering mött Rysslands i Saudiarabien.
AP/TT
Trump klandrar Ukraina för kriget: ”Ni kunde gjort en deal”
Donald Trump ger uttryck för att Ukraina bär skuld för att Ryssland invaderade landet.
– Ni borde aldrig ha startat detta, säger USA:s president, efter att hans regering gått Ryssland till mötes vid förhandlingsbordet.
Trump säger sig ha mycket gott hopp om att kunna få till stånd ett slut på kriget. Han ger inte mycket för de negativa reaktionerna från Ukraina och dess övriga allierade om att USA håller de första samtalen med Ryssland utan ukrainsk inblandning.
När presidenten framträdde på sitt residens Mar-a-Lago i Florida fick han en fråga om vad han skulle säga till ukrainare som känner sig förrådda.
– I dag fick jag höra ”Åh, vi blev inte inbjudna”. Men ni har varit där i tre år, sade Trump.
– Ni skulle aldrig ha startat det. Ni kunde ha gjort en ”deal”.
"Tror de förstår bättre"
Nästa vecka har det gått tre år sedan Ryssland gick till storskaligt angrepp mot sitt grannland, med svepande anklagelser om att landet styrs av en kuppartad nazistregim, att Ukraina som statsbildning inte har någon legitim grund och att dess aspirationer om att gå med i Nato utgör ett hot mot Ryssland.
Ryssland återkommer till de så kallade Euromajdan-protesterna i Ukraina 2014, som i Kremls historieskrivning inte byggde på ukrainares demokratiska strävanden utan på en utländsk komplott mot ryska intressen.
Efter mötet mellan USA:s och Rysslands utrikesministrar i Saudiarabien på tisdagen – som bröt västvärldens tvära avståndstagande – stod det klart att länderna återknyter diplomatiska band och fortsätter samtalen sinsemellan.
FAKTA
Långvarig konflikt
Den 24 februari 2022 inledde Ryssland en storskalig invasion av Ukraina, men de ryska styrkorna mötte stort motstånd och ett flerårigt krig tog vid. Ryska styrkor gick in i grannlandet redan 2014, vilket då ledde till den illegala annekteringen av Krimhalvön och en sjudande konflikt i Donbass i öst.
Det självständiga Ukrainas balansgång mellan öst och väst hade ställts på sin spets 2014, då omfattande demonstrationer bröt ut mot den Rysslandsvänlige presidenten Viktor Janukovytj sedan denne backat ur ett samarbetsavtal med EU. Under några dygn dödades över 100 personer i protesterna. Janukovytj blev avsatt av parlamentet och flydde till Moskva.
När Rysslands president Vladimir Putin inledde det storskaliga kriget sade han sig ha krävt vetorätt om Ukraina vill gå med i Nato. Han har hävdat att staten Ukraina inte har något existensberättigande, med lögner om att dess folkvalda regering är en "nazistregim" som begår folkmord på etniska ryssar.
Ukrainas allierade, primärt USA och EU, har försett det ukrainska försvaret med stort stöd och straffat Ryssland med sanktioner för invasionskriget. I Moskva har kriget med tiden kommit att beskrivas i existentiella termer, som en konflikt mellan Ryssland och en enad västvärld.
Dagen efter hyllas Trump av den ryske utrikesministern Sergej Lavrov när denne framträder i statsduman i Moskva:
– Han är den ende och så här långt, i min mening, den ende ledaren i väst som högt och tydligt har sagt att en av grundorsakerna till den ukrainska situationen var den tidigare (amerikanska) regeringens envetna hållning om att dra in Ukraina i Nato.
Ifrågasätter Zelenskyj
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har sagt att han aldrig kommer att gå med på ett avtal som har förhandlats fram över ukrainarnas huvuden.
USA:s nya regering har ställt stora krav på ersättning från Ukraina för att det ska vara aktuellt med fortsatt stöd. Zelenskyj rapporteras å sin sida ha understrukit för Donald Trump att USA kan sätta tryck på ett ekonomiskt pressat Ryssland.
Vid sitt framträdande i Mar-a-Lago lät Trump påskina att Zelenskyjs eget mandat kan ifrågasättas eftersom Ukraina inte har hållit val under den pågående invasionen – något som Ryssland länge har velat lyfta fram som ett avgörande hinder för fortsatta samtal.
