Sverige skickar krigsfartyg till Natoinsats i Östersjön

Bidraget ska bestå av upp till tre krigsfartyg och ett spaningsplan.

Försvarsminister Pål Jonson (M) kallar det svenska bidraget för "signifikant" i den kommande Natoinsatsen.

– Insatsen syftar till att tydligt markera Natos förmåga till avskräckning och försvar, säger han.

Vilken typ av fartyg Sverige ska bidra med är inte klart, men det kan handla om korvetter eller minröjningsfartyg. Fartygen, tillsammans med spaningsflyget ASC890, kommer att stå under Natos ledning och följa Natos insatsregler.

När insatsen ska starta och hur länge den ska pågå får Nato svara på, enligt Jonson. Han uppger dock att uppdraget handlar om att skydda kritisk infrastruktur och kunna följa misstänkta fartyg.

Allvarligt läge

– Läget är allvarligt, säger statsminister Ulf Kristersson (M).

Flera kabelbrott i Östersjön har upptäckts på senare tid som kan misstänkas vara sabotage. Den 26 december bordade finländsk militär och polis tankfartyget Eagle S, flaggat på Cooköarna, misstänkt för att ha dragit av kablar i Finska viken genom att släpa ett ankare efter sig.

I mitten av november skadades två kommunikationskablar, den ena mellan Finland och Tyskland, den andra mellan Sverige och Litauen. Det kinesiska fartyget Yi Peng 3 misstänks har orsakat skadorna.

Ministern för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin (M), antyder att det faktum att de tre baltiska länderna inom kort ska avsluta sitt beroende av rysk och belarusisk el skulle kunna ha något med händelserna att göra.

Släpspår funna

Bohlin pekar på att det finns tre elkablar som är centrala för elförsörjningen mellan Baltikum och Skandinavien: Estlink 1 och 2 samt Nordbalt. Estlink 2 förstördes av Eagles S, som också var inom 30 minuter från att även segla över Estlink 1.

– Vi kan i dag konstatera att det också finns släpspår efter ankare troligen från Yi Peng 3, i anslutning till Nordbaltkabeln mellan Sverige och Litauen, säger Bohlin.

– Det här illustrerar allvaret i den situation vi befinner oss i.

Statsministern är dock försiktig med att anklaga någon för avsiktlig sabotage eller att peka på något land som kan ligga bakom.

– Vi anklagar inte någon för något. Men vi är inte naiva, vi tror inte på slumpen, säger Kristersson.

Regeringen vill nu att Försvarsmakten och Kustbevakningen förstärker övervakningen för att snabbare kunna agera om något fartyg beter sig avvikande i Östersjön.

Det handlar om att ta fram en gemensam plan för utbyte av underrättelseinformation och en sjölägesbild i realtid.

Läs vidare

De saboterade kablarna i Östersjön: Detta har hänt

Extrema krav när Nato-flotta beställer svenska energisystem

Svensk ”datasäkrad” drönare – anpassad för totalförsvaret