SAMHÄLLE

Vid biofilterrening samlas regnvatten upp och får rinna genom ett biofilter, av till exempel sand. Smuts och föroreningar blir kvar i filtret innan vattnet så småningom rinner ut i naturen.

Svenska forskare: Tekniken brister – gifter läcker genom vattenreningen

Världen över har tusentals biofilteranläggningar anlagts i städer för att rena dagvatten. Nu ser svenska forskare en risk att tekniken brister, och att giftig PFAS kan rinna rätt igenom.
– Det här är en stor risk för oss och för miljön, säger forskaren Ali Beryani vid Luleå tekniska universitet.

Publicerad Senast uppdaterad

Doktoranden Ali Beryani har tillsammans med byggbolaget NCC och forskare vid Ohio State University undersökt 20 så kallade biofilter i USA.

Biofilterrening är ett relativt billigt och smidigt sätt att rena dagvatten på, och bygger på samma princip världen över. Regnvatten samlas upp och får rinna genom ett biofilter, som exempelvis kan bestå av sand. Smuts och föroreningar blir kvar i filtret innan vattnet så småningom rinner ut i vattendrag.

Men hur bra biofiltren är på att samla upp evighetskemikalierna PFAS har forskarna hittills inte vetat. De potentiellt giftiga högfluorerade och svårnedbrutna ämnena kommer från allt från släckningsskum till kläder och bilar, och kan följa med regnvattnet.

För att biofiltren ska fungera behöver man byta det mest förorenade övre lagret. Kanske behöver man också tillsätta nya filterlager för att biofiltren även ska fånga PFAS. Pressbild.

Beryani och hans kollegor hittade en mängd PFAS i biofilteranläggningarna, men inte bara högst upp, där de mesta föroreningarna samlas, utan i alla lager. Att molekylerna följer med vattnet genom filterlagren betyder antagligen att en del följer med vattnet ut i vattendrag och miljö.

Nya filter kan behövas

Framför allt bör användningen av PFAS minskas, eftersom ämnena är så svåra att rena. Och om biofiltren ska bita bättre på evighetskemikalierna kan man behöva anpassa de tusentals anläggningarna som finns. Man kan också behöva addera ämnen som är bättre på att absorbera just PFAS, exempelvis aktivt kol eller järn, eller se över vilken sorts sand man använder.

– I nästa studie som jag nu arbetar med ska vi titta på exakt hur effektiva tillägg kan påverka föroreningarna, säger Beryani.

Antagligen kan lösningarna komma att se olika ut på olika platser, beroende på vilka typer av PFAS som finns just där.

– De bör vara riktade, för det finns inte en sort som magiskt fungerar för alla föroreningar, eftersom det är så många olika i dagvattnet, säger han.

Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Enviroment Science & Technology.

Ali Beryani har undersökt förekomsten av PFAS i bioreningsanläggningar. Pressbild.

FAKTA

PFAS

PFAS är kemikalier skapade av människan som bryts ner extremt långsamt och därför ansamlas i naturen och i våra kroppar. En del är giftiga, och kan öka risken för olika negativa hälsoeffekter.

PFAS har tillverkats sedan 1950-talet och är bland annat smuts- och fettavvisande. Det finns i allt möjligt som smink, impregnering, popcornpåsar, brandskum och solceller.

PFAS finns inte naturligt i naturen, men hittas numera överallt. Bland annat kan miljontals européer vara utsatta av för höga nivåer i sitt dricksvatten.

Källa: Kemikalieinspektionen

Fakta: Undersökte biofilter

(TT)

I studien har 20 biofilteranläggningar i de amerikanska delstaterna Ohio, Michigan och Kentucky, som varit i bruk mellan 8 och 16 år, undersökts.

En biofilteranläggning består av ungefär en meter av exempelvis jord eller sand, som samlar dagvatten från bland annat regn. Vattnet rinner igenom filterlagren där föroreningarna blir kvar. I botten samlas det renade vattnet upp och leds vidare till ledningsnätet och ut i sjöar och vattendrag.

Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Enviroment Science & Technology.