Någon kväll mellan den 12 och 22 mars kan sondraketen Bror skjutas upp från rymdbasen Esrange i Kiruna – om rätt väderförhållanden infinner sig. Bror bär med sig åtta kapslar med material som ska släppas ut för att skapa stora färgglada moln.
Det första uppskjutningsförsöket på söndagen flyttades fram på grund av vind. Swedish Space Corporation (SSC) skriver på Twitter att även måndagens försök ställs in. Uppskjutningen som kommer att sändas live på Youtube verkar nu bli på torsdag 16 mars som tidigast. Men vad vill Institutet för rymdfysik (IRF) egentligen ta reda på med hjälp av ljusföreställningen?
Snöfall, dålig sikt och en del vindar att vänta. Mycket kan förändras, men prognosen är att vädret klarnar upp tidigast på torsdag. Ingen uppskjutning av BROR idag. Mer info efter nästa vädermöte runt samma tid imorgon. #BRORkiruna
Solen skickar konstant ut ett flöde av laddade partiklar, främst elektroner och protoner, i den så kallade solvinden. Ibland slänger även solen i soleruptioner och koronamassutkastningar ut ännu mer material. Solens aktivitet kan direkt påverka oss på jorden – tydligast kan en aktivare sol för oss i norr märkas i mer norrsken.
Stora mängder laddade partiklar från solen kan också orsaka geomagnetiska stormar på jorden. En geomagnetisk storm är en tillfällig störning i jordens magnetosfär som kan inducera elektrisk ström i kraftledningar på jordens yta. Detta kan slå ut elförsörjningen och orsaka stora strömavbrott. Rymdväder kan också slå ut satelliter.
För att bättre kunna skydda oss vill forskare från IRF studera elektriska fält och strömmar i den övre atmosfären och jonosfären. Sondraketen Brors höjd gör att experimentet kan lokalisera elektriska fält på en höjd om 100 till 150 km.
Annons
Barium, litium och trimetylaluminium
För att kunna göra observationerna ska åtta kapslar med material alltså släppas ut för att skapa färggranna moln. Varje kapsel innehåller cirka ett kilo barium, litium och aluminiumföreningen triometylaluminium.
Förberedelser av sondraketen Bror.SSC
Materialet som ska släppas ut liknar det som används för att färgsätta fyrverkerier. En del av bariumpartiklar som släpps ut i den övre atmosfären kommer också att joniseras snabbt av solen.
Instrument från marken ska sedan observera dynamiken hos de joniserade och neutrala bariummolnen för att lära sig mer om elektrodynamiken i jonosfären. Ljusfenomenet ska observeras med radarmätningar från Eiscat Scientific Association och med optiska kameror för norrskensstudier.
Material som släpps ut sprids över ett område på 90 000 kvadratkilometer och mängden som faller ner till marken sprids så det i slutändan blir mindre än 0,01 mikrogram per kvadratmeter.
Om rätt väderförhållanden infinner sig innan den 22 mars kan Bror alltså skjutas upp för att låta forskarna studera den elektriska miljön högt i atmosfären. Men det är inte första gången sådana experiment genomförs.
– Raketexperiment med kemiska utsläpp i jonosfären genomfördes från Esrange på 1960-70-talet. Nyligen har intresset för sådana experiment återupptagits genom nyformulerade vetenskapliga frågor och betydande tekniska framsteg inom både raket- och markbaserade instrument. I synnerhet har betydande framsteg gjorts inom optisk teknik och radioteknik under de senaste decennierna. Norrskenet är en underbar manifestation av interaktionen mellan solen och jorden. Således kommer de moderna vetenskapliga instrumenten som används i experimentet att ge nya och kanske oväntade data och en bättre förståelse för solens inflytande på vår planets atmosfär, sa IRF-forskaren Tima Sergienko som är huvudansvarig för experimentet i ett pressmeddelande 2020.
Nasa har tidigare genomfört liknande norrskensstudier från den norska rymdbasen på Andøya. Samtidigt som experimentet vid Esrange ska även experimentet Vortex äga rum i Norge. För att uppskjutningen ska bli av måste himlen vara klar och vinden minimal. De färgglada molnen kan vara synliga upp till 20 mil från Esrange.
