”Vi måste rusta för kommande kriser i industrin – redan nu”

Svensk industri är motorn i svensk välfärd. 98 procent av alla företag är små och medelstora och industrin står för cirka 25 procent av Sveriges BNP. Det är nödvändigt att svensk industri, inte bara måste överleva, utan även komma stark ur den pågående krisen.

Men vem ska ta ansvar när en global kris uppstår? Och hur kan vi skydda och förbereda oss? Vårt svar till regeringen heter samverkan, långsiktighet och förberedelser.

Vid skrivande tidpunkt befinner vi oss mitt i kaoset som covid-19 har orsakat. Vår produktion har minskat med 70 procent. Permittering har skett på alla anställda och osäkerheten för framtiden är stor. Mycket tid har lagts på hur man ska tänka i en sådan här situation. Fanns det något som kunde ha gjorts annorlunda?

Det som gör den här krisen mer unik än den ekonomiska krisen 2008 eller it-kraschen 2001 är att den styrts av politiska beslut, även om besluten har varit reaktion på covid-19-pandemin. Besluten har medfört att samhällen stängts ner med konsekvensen att industrins värdekedjor brutits, företag får inte tag i material och komponenter, leveranserna blir lidande och industrin måste stänga ner produktionen.

Vem kunde ana att vi var så sårbara? Därför är det bra att regeringen har tagit sitt ansvar, men det behövs mer.

Vad krävs då för att små företag i Sverige ska klara en global kris?

För det första är en essentiell del att dela ansvaret mellan staten och företagen. Finansmarknadsminister Per Bolund har sagt att han förvånas av den svaga motståndskraften, samt att han vill ha buffertkrav i näringslivet. Det är inte svårt att förstå vad Bolund menar, men med tanke på den situation som vi nu står i så var det många, inklusive vi, som reagerade på hans uttalande.

De flesta företag gör allt de kan för att hålla uppe likviditeten och bygga upp en krigskassa. Det finns dessutom många exempel på att de företag som växer snabbast och är marknadsledande är de som hela tiden investerar i sina verksamheter. Detta skulle begränsas av nationella buffert-regler.

Oavsett statlig hjälp finns det många saker som kan göras för att minimera sårbarheten. För oss leverantörer handlar det om att bredda sig mot fler branscher och flera olika produktsegment.

Våra kunder kommer att vara tvungna att se över leverantörsstrukturen för att minska deras sårbarhet, vilket kommer innebära fler lokala leverantörer. Sverige behöver därmed återgå till ett konkurrenskraftigt och attraktivt produktionsland.

Många av de stödpaket som regeringen nu har lagt fram är bra, men saknar framåtskridande åtgärder. Varför innehåller inte stödpaketen kompetensutveckling, affärsutveckling och strategiska aktiviteter, parallellt med permitteringen?

Det är nu som företagen har tid och resurser att satsa framåt – men saknar de finansiella musklerna. Om svensk industri ska klara sig är detta nödvändigt. I det långa perspektivet kommer det att betala tillbaka sig mångdubbelt.

Regeringens krispaket har hjälpt till, och administrationen har varit låg. Men varför tog åtgärderna så långt tid att ta fram?

Ska regeringen lära sig något tills nästa kris är det följande: att arbeta fram färdiga krispaket tillsammans med företagen. Kanske paket i olika nivåer beroende på kris och den situation företagen befinner sig i. Det skulle skapa en trygghet för oss som företagare. Detta borde redan ha gjorts efter finanskrisen 2008, så låt oss inte upprepa samma misstag igen.

Även om Sverige och industrin går starka ur denna kris kommer det att ta långt tid innan samma produktionstakt som slutet av förra året är tillbaka.

Det blir extremt viktigt att det även finns stödpaket för återhämtningsfasen. Det kan exempelvis gälla liknande permitteringsstöd som i olika steg trappas ned, alternativt en förlängning av reducerade arbetsgivaravgifter.

I denna fas blir det ännu viktigare att se till att företagen överlever och fortsätter vara konkurrenskraftiga. Exempelvis kan det handla om stödpaket för kompetensutveckling och investeringar på områden som automation och digitalisering.

Låt oss nu hoppas att varken politiker eller vi företagare har lika kort minne som efter tidigare kriser. Det är företagen tillsammans med staten som måste ta sitt ansvar – ta fram stödpaket i förberedande syfte, låt dessa innehålla framåtskridande aktiviteter och glöm inte bort stödpaket i återhämtningsfasen.

Stefan Gustafsson Ledell, vd Proton Technology

Stefan Ek, vd BLB Industries