”Ja – det går att lita på ett digitalt valsystem”

Snart går vi till val i Sverige. Partierna lockar och pockar för att få oss att välja just dem. I vallokalen ska vi ta valsedeln, eventuellt kryssa för ett namn och sedan stoppa den i ett valkuvert. Valförrättaren tar emot kuvertet, bockar av namnet i röstlängden och stoppar kuvertet i en låda, valurnan. De avlagda rösterna räknas därefter för hand, dels i lokalen efter stängning, dels hos Länsstyrelsen en gång till några dagar senare. 

Proceduren anses säker, vilket självklart är viktigt, men samtidigt är den nästintill antik. När det varken fanns datorer eller tekniska lösningar för identifiering var det manuella och analoga det enda möjliga sättet att genomföra röstandet. I dag finns det lösningar kring alla dessa moment som skulle underlätta enormt för människor och dessutom förstärka autonomin vid röstandet.

Om vi börjar från start:

Valsedlarna skulle enkelt kunna göras digitala. Faktum är att de redan finns digitalt, men de används inte som digitala valsedlar, utan bara som informationsmaterial. Med digitala valsedlar i vallokalen skulle vi både spara enorma mängder papper och visa att vi tar hållbarheten på allvar. Dessutom skulle det förebygga det som alltför ofta blir en konflikt – valsedlarnas placering och risken för att de göms eller kastas bort av politiska motståndare.

Kryssandet kan lika gärna ske genom en pekskärm eller liknande. Fördelen är uppenbar och det tar även bort risken för ”kladd” och att valsedeln förklaras ogiltig.

Identifieringen och avbockandet i vallängden kan lika gärna ske digitalt. Antingen genom att förrättarna kopplas till en digital vallängd eller att den röstande själv bekräftar sin röstning och identifierar sig digitalt.

Valurnan blir obehövlig och räknandet likaså. Resultatet kommer automatiskt, men ska självfallet inte publiceras förrän vallokalerna stängt.

Hela röstningsproceduren skulle på detta sätt bli betydligt enklare. Vi skulle slippa alla valsedlar, vi sparar träd och vi minskar risken för otillbörligt agerande i vallokalen. Valförrättarna kan fokusera på att hjälpa de som behöver hjälp i vallokalen, exempelvis äldre och funktionsvarierade.

Den stora invändningen är självklart säkerheten. Går det att lita på ett digitalt valsystem? 

Svaret är ja. Vi har numera så många digitala system som hanterar både integritetskänsliga och andra betydelsefulla uppgifter. Vi deklarerar digitalt, vi kan sköta bankärenden digitalt och vi ber om medicinsk rådgivning digitalt. Självklart är det möjligt att införa ett säkert digitalt valsystem.

Ombudsröstning behöver fortfarande kunna genomföras och det blir troligen säkrare och tryggare med digital valsedel. För funktionsvarierade kan ett sådant system ge bättre tillgänglighet, exempelvis genom att koppla på sådant som röststyrning. Även utlandsröstandet skulle bli betydligt enklare med ett digitalt system.

Sverige brukar komma högt i olika rankninglistor över länders digitalisering. Vi har hög kompetens och en digital infrastruktur som det går att lita på. Vi är ett moget land inom digitala tjänster. När det gäller valsystemet framstår vi däremot som extremt analoga. Ingenting görs med digital teknik. Ännu mer beklämmande är att det redan 2013 kom en utredning som föreslog elektronisk röstning. Ändå har ingenting hänt.

Till valet i september är det naturligtvis för sent att göra någon förändring. Däremot borde vi snarast inleda arbetet med att göra valet 2026 till det första helt digitala. 

Johan Jacobsson, vd Sylog

Jessica Dannemann, ansvarig partnerstrategier och senior vice president, Optimizely