”Höghastighetståg – en fet gökunge som överskuggar allt annat”

Projektet med höghastighetståg överskuggar allt inom regeringens klimatsatsningar. Annat viktigt inom transportpolitiken försvinner. De storslagna uttalandena från politikerna och målen har ofta framstått som offensiva, men klimatpolitiken har använts mer som verktyg för att kunna öka skattetrycket.

Enligt Trafikverket kommer Sverige inte klara målet om 70 procents minskning av koldioxidutsläppen från trafik till 2030. Förra året minskade utsläppen med 2 procent men de skulle behöva minska med 10 procent varje år.

Lågt hängande frukt

Det borde vara lätt att enas om att underlätta godstrafik på järnväg. Det är ”lågt hängande frukt” och skulle inom en tioårsperiod minska vägtransporter och innebära en stor klimatförbättring.

Starta ett övergripande projekt och ta ett samlat grepp på godstrafiken på järnväg med målet att allt ska vara genomfört till före 2030. Effektiva och progressiva åtgärder för klimatförbättring inom transportområdet har uteblivit. Projektet höghastighetståg skymmer allt.

Man får anta att det är bestående reduktion av koldioxid och andra miljöfarliga ämnen som kväveoxid, svavel, ozon, kolpartiklar och tungmetaller, som man vill åstadkomma inom transportsektorn. Med ett relativt kortsiktigt tidsperspektiv finns möjlighet att erhålla en stor klimateffekt och minska miljöbelastningen från dessa ämnen genom att flytta gods från bil till järnväg. Men det kräver ett offensivt angreppssätt. I nuläget förlorar godstrafik på järnväg mot vägtransporter när kunder inte får fram godset i tid.

Ömma tår

Det finns många ömma tår inom myndigheter, kommuner, regioner, industriföretag, SJ, Green Cargo, Tågab, fackföreningar med flera. Lyft blicken och bortse från intressekonflikter och olika parters särintressen. Då skulle transportsamhället klara en omställning betydligt snabbare.

Oavsett hur mycket politikerna väljer att spendera på höghastighetståg måste man lösa nuvarande trängsel på järnvägsspåren och direkt prioritera godstrafiken. Höghastighetståg kan ge effekt först efter år 2045, i bästa fall. Då är järnvägens konkurrenskraft för godstransporter med stor sannolikhet redan utraderad. Medel finns om viljan finns. EU har proklamerat klimatkris så ta chansen att få EU:s stöd att förändra.

Ge stor effekt

Följande exempel från järnvägsområdet är möjliga redan inom tio år och kommer att ge stor klimatförbättrande effekt.

För få spår:

Godstrafiken drabbas hårt av att pendeltåg blockerar stationer samt hållplatser längs huvudspår. Bygg nya sidospår med plattformar för lokal- och pendeltågstrafik samt accelerationsspår som gör att inväxling sker snabbt. I många tätorter kan man åstadkomma storverk genom att öka från två till fyra spår. Även hårt frekventerade banor med enkelspår är flaskhalsar.

Utbyggnad av spår och kapillärnät:

Statens egna kapillära spårnät är nödvändiga för rationell godstrafik, men behöver byggas ut och anpassas. Avsätt medel till bättre spår, elektrifiera banor, prioritera signalutbyggnad och upprustning av befintlig lokpark till modern europastandard.

Ersätt dieseldrift med el:

Att få bort dieseldrivna lok lokalt och på längre järnvägssträckor påverkar både miljön och ökar järnvägens effektivitet. Diesellok är vanliga i industrins och kommunernas terminaler och hamnarnas spåranläggningar. Även dessa måste rustas upp, utökas och elektrifieras. Resultat blir färre omlastningar, och snabbare transporter av gods på järnväg.

Prioriteringsreglerna mellan tågslag:

Godsexpresser/combitåg måste få högre prioritet än i dag. Industrier och kommuner har stora möjligheter att i samarbete med staten ge godstrafiken ökad konkurrenskraft. Åtgärderna i exemplen ovan skulle även underlätta.

Ett samlat projekt inom området behövs. Staten ska gå in med medel och klara mål och alla inblandade parter måste delta. Gods på järnväg kan då öka och vägtransporter av framförallt tungt gods kan minska. Många industrier som skippat järnvägstransporter blir mer välvilliga. Regionala utsläpp minskar och vi får en positiv effekt på klimatmålen.

Tågresande i regioner för pendling ökar om flaskhalsar löses upp, och det kan bli fler tåg på spåren. En bieffekt blir att lokala näringslivet kan stärkas, att både större och mindre företag på landsbygden kan utvecklas när transporter blir mer klimateffektiva. Det innebär ett stort kliv på vägen mot att reducera klimatpåverkan med 70 procent till 2030.

Utan insatser och attitydförändringar fortsätter minskningen av godstrafik på järnväg och miljöambitionerna förblir drömmar.

Hans Sundin

Teknikkonsult