Opinion

”EU:s strategi för kemikalier kan straffa ut viktiga ämnen”

BASF är en tysk kemikoncern och världens största kemitillverkare. Anläggningen i Ludwigshafen är företagets största. Foto: Uwe Anspach/AP/TT
Mark Meier, vd BASF Norden och Baltikum. Foto: BASF

DEBATT. EU:s nya strategi för hållbara kemikalier kan hindra unionens vision om att ge människor och miljön bättre skydd mot skadliga kemikalier, skriver Mark Meier, BASF.

På BASF välkomnar vi den nya strategin och stödjer målet om kemiska produkter med förbättrad säkerhet för både hälsa och miljö. Vi är dock oroliga för att strategin kan få motsatt effekt. I värsta fall skulle strategin, om den genomförs som föreslaget, innebära att ett stort antal produkter som bidrar till positiva effekter för just hälsa och miljö inte längre skulle vara tillgängliga för vare sig konsumenter eller företag. 

Det handlar bland annat om UV-filter i solskyddsmedel, som skyddar huden från solens skadliga strålar, och batterimaterial inom bilindustrin, som är avgörande för övergången till elbilar. Lägg därtill flertalet desinfektions- och rengöringsmedel som används i bland annat hälso- och sjukvården, energibesparande isoleringsmaterial, samt en rad material som används i vindkraftverk och solceller. Dessa produkter, och många fler, riskerar nu att bli ett minne blott.

Orsaken till vår oro är förslaget om en ny riskbedömning av kemikalier. I dag används en riskbedömning av ämnen som tar hänsyn till både faran med kemikalier, det vill säga deras teoretiska förmåga att orsaka skada, och exponeringen, alltså den nivå som vi utsätts för. När vi talar om kemi är det kvantiteten som gör skillnaden. Det finns många exempel på detta, som något så vanligt som salt. Det är viktigt för vår hälsa att vi får i oss salt varje dag, men i måttliga mängder. För mycket salt kan vara skadligt.   

Ett kemiskt ämne kan ha en teoretisk förmåga att göra skada, samtidigt som risken för att skadan sker är låg. Vissa batterimaterial kan till exempel vara skadliga för både människor och miljön om de hamnar i naturen eller tas upp i kroppen, men om de hanteras av utbildad personal och materialet kasseras eller återvinns på rätt sätt är den faktiska risken för skador liten. 

De nya kriterierna innebär en bredare och mer allmän strategi för riskbedömning, där ett ämne endast bedöms utifrån dess teoretiska inverkan på hälsa och miljö. Därmed bortser man från den i övrigt så accepterade vetenskapliga metoden för att hantera farliga kemikalier på ett säkert sätt. 

Följden av detta kan bli att fler kemiska ämnen än nödvändigt inte längre kan användas, även om de är viktiga för den gröna omställningen eller för människors hälsa. Det som kan tyckas vara en viktig och nödvändig reglering av kemikalier kan i stället innebära en hög kostnad för samhället utan tydliga fördelar.

Vi anser att det finns ett sätt på vilket vi kan nå EU:s ambitiösa mål om mer hållbar kemi genom att både fasa ut och hitta alternativ till de ämnen som kräver reglering. Men utan att det sker på bekostnad av ämnen som är både viktiga och säkra att använda i dag.

Vi vill därför uppmana till att lagstiftningen inte bara ska baseras på politiska mål utan också på en riskbaserad analys, där man inte bara bedömer kemikaliernas egenskaper utan också tar hänsyn till hur och i vilken utsträckning människor och miljö påverkas. 

Med så mycket på spel är det viktigare än någonsin att industrin, myndigheterna och andra berörda aktörer samarbetar för att ta vara på hälsa och miljö. Om reglerna är för stela kan vi få motsatt effekt och påverka inte bara den kemiska industrin utan alla företag som använder kemiska produkter. Potentiellt kan alla företag komma att påverkas. 

Vi är överens om målet för den nya kemikaliestrategin, men inte om hur vi ska nå dit. Vi kräver att framtida politiska beslut fattas utifrån ett vetenskapligt och riskbaserat förhållningssätt i dialog med samtliga berörda intressenter. BASF deltar gärna.

Mark Meier, vd BASF Norden och Baltikum