Nya smittvapnet - laddad polymer

<p>Josefin Illergård tar pincetten och lyfter upp en vit, fluffig boll ur glasburken. Den liknar en vanlig bomullstuss, men är fluffmassa framställd av vedfibrer. </p> <p>Här i kemilabbet på KTH har den nyss genomgått en behandling som gör att varenda fiber i bollen är täckt av en positivt laddad polymer. Därmed är fibrerna också rustade för att ge sig in i kampen mot virus och bakterier. De har en svag negativ laddning, och dras till fibrerna av den elektrostatiska kraften. Väl där kommer de inte loss, och dör.</p> <p>Polymeren framställs utan farliga lösningsmedel och släpper inte från fibrerna vid tvätt. </p> <p>- Dessutom uppstår ingen resistens hos bakterierna, säger Josefin Illergård, doktorand vid skolan för kemivetenskap på KTH.</p> <p>Tillsammans med hygienjätten SCA och kemikoncernen BASF arbetar hon med att ta fram ett antibakteriellt system för hygienprodukter. Första tillämpningen blir inkontinensskydd där luktalstrande bakterier snabbt ska oskadliggöras. </p> <p>- Lukt är ett problem som väldigt många, även yngre aktiva, lider av i dag och som vi vill lösa, säger Rolf Andersson, hygienexpert på SCA. </p> <p>- Men det måste vara en produkt som inte irriterar huden och som är miljövänlig. Det är kriterier som KTH-projektet uppfyller. </p> <p>Att få ett sådant trumfkort på handen betyder mycket för SCA, som i dag har 25 procent av en global marknad på 55 miljarder kronor. Och för BASF som tillverkar och säljer polymeren polyvinylamin- PVam.</p> <p>Men det till synes enkla polymertricket har långt fler tillämpningar. Dit hör vattenfilter, plåster och antibakteriella kläder (se rutan intill). </p> <p>- Polymeren är starkt bunden till fibrerna och går inte att tvätta loss, säger Monica Ek, projektledare på KTH. </p> <p>Det är en fördel gentemot andra antibakteriella ämnen som i dag finns på marknaden, till exempel den icke-miljövänliga silverjontekniken. </p> <p>Men än dröjer det innan de bakterieinfångande fibrerna kommer ut på marknaden.</p> <p>- En gissning är att det kommer att ta cirka fem år att implementera KTH- tekniken, säger Rolf Andersson.</p>