Matematikens högborg

Den 9-10 november kommer Institut Mittag-Lefflers 90-årsjubileum att firas med buller, bång och en rad offentliga föredrag på KVA, Kungliga vetenskapsakademien i Frescati. (se program på

eller

)

Gösta Mittag-Leffler var en av sin tids mest förmögna och färgstarka personligheter. På hans 70-årsdag, i november 1916, offentliggjordes hans testamente. Villan och hela hans bibliotek och förmögenhet skulle gå till en stiftelse för matematisk forskning under Kungliga Vetenskapsakademien. Donationen trädde i kraft 1919. En föreståndare utnämndes (han själv) och en styrelse utsågs.

Men det blev finansiell oro efter första världskriget, och stiftelsens kapital urholkades. Gösta Mittag-Leffler själv stod nära ruinens brant, inte minst på grund av att han hade investerat friskt i tyska krigsobligationer som nu blev värdelösa. Institutet sjönk in i en lång törnrosasömn. Biblioteket underhölls, men så mycket mer hände inte på ett halvt sekel.

1968 togs föreståndarskapet över av Lennart Carlesson, en av Sveriges internationellt mest kända matematiker (han belönades för övrigt med det norska Abelpriset 2006).

Med hjälp av nya anslag från de nordiska ländernas vetenskapsråd startades äntligen den verksamhet som Mittag-Leffler strävat efter - att unga stipendiater från hela världen kom till institutet för att i en stimulerande miljö få forska under en månad eller två.

Sedan ett år heter institutets föreståndare Anders Björner, professor i matematik vid KTH.

- Vi väljer för varje termin ett ämne inom matematiken, säger Anders Björner. Den här terminen och nästa ägnar vi oss åt algebraisk geometri. Hösten 2007 blir det stokastiska partiella differentialekvationer. I Mittag-Lefflers testamente stipuleras uttryckligen att institutet ska ägna sig åt "ren" matematik. Detta till skillnad mot mer ingenjörsmässiga tillämpningar, som mekanik.

- Det är lite som Big Brother. Man stoppar in 30 matematiker, stänger dörrarna och ser vad som händer.

Alla har kommit för att jobba, men medan vissa utnyttjar institutet närmast som ett kloster passar andra på att åka in till Stockholm och roa sig om kvällarna.

Gösta Mittag-Leffler föddes i Stockholm 1846, studerade matematik i Uppsala och doktorerade med ett arbete om teorin för analytiska funktioner 1872. Detta renderade honom ett utlandsstipendium. Han träffade Poincarré i Paris och studerade två år för Weierstrass i Berlin. Där träffade han också Sonja Kovalevsky, vilken senare med hans hjälp utsågs till världens första kvinnliga professor i matematik. Men då hade han redan själv blivit den allra första professorn vid Stockholms högskola och startat tidskriften Acta Mathematica.

Men inte nog med forskning och undervisning. Mittag-Leffler var också en ovanligt framgångsrik affärsman. Han var med och exploaterade Djursholm, och började bygga sin borgliknande villa redan 1890. När hans svärfar, en stenrik finlandssvensk general, dog 1906 ärvde paret Mittag-Leffler en större förmögenhet som gjorde det möjligt att bygga ut villan. Ferdinand Boberg hyrdes som arkitekt, och villan är full med smakfullt arkitekt­ritade möbler och inredningsdetaljer i jugendstil. Till och med mattan i biblioteket är specialknuten.

Villan huserar också en mängd konstverk - porträtt av Edelfeldt och Carl Larsson, skulpturer av Milles. I trädgården står en byst föreställande Sonja Kovalevsky. Hon blev god vän med Gösta Mittag-Lefflers syster, författarinnan Anne-Charlotte Leffler, och de två skrev en teaterpjäs tillsammans.

Det finns en skröna om att Alfred Nobel inte instiftade något pris i matematik av den enkla anledningen att han inte skulle stått ut med tanken på att Mittag-Leffl er skulle kunnat få priset. Sant är emellertid att det var Mittag-Leffler som intrigerade så att Marie Curie fick Nobelpriset i fysik 1903. Han upplyste Nobelkommittén på KVA att det faktiskt var Marie Curie som var teoretikern bakom maken Pierre Curies uppmärksammade experiment, och att paret arbetade tillsammans.

Gösta Mittag-Leffler var en vidlyftig man som älskade banketter och att synas. Under många år passade han därför på att bjuda in varje års nobelpristagare till en egen baluns den 11 december, dagen efter prisutdelningen. Detta pågick till dess att kungen tog över 1915. Gösta Mittag-Leffler avled 1927.