Populärteknik

Kyla och konst

Runt förra sekelskiftet kämpade Ernest Shackleton, Roald Amundsen, Robert Scott och andra om att bli först att nå Nord- och Sydpolen. I köldlaboratorierna i Krakow, London och Leiden kämpade samtidigt forskare om att skapa allt lägre temperaturer och att bli först att uppnå den absoluta nollpunkten. Det blev nederländaren Heike Kamerlingh Onnes som avgick med segern och 1913 belönades med Nobelpriset för upptäckten av supraledningen.

Kaianders Sempler
Kaianders Sempler
Publicerad

Sedan antiken hade naturforskarna känt till att olika material, och då i synnerhet luft, ändrade volym med temperaturen. Genom att mäta hur en luftmängd svällde när den värmdes kunde man också bestämma temperaturen. Problemet var volymen också ändrades med lufttrycket, så temperaturen gick inte att gradera.

Prova Ny Teknik – 149 kr
för tre månader


Tillgång till alla låsta artiklar, fördjupande kompendier,
premiumnyhetsbrev, samt e-tidningen.



Kom igång nu →

Förnyas till 299 kr/mån efter din provperiod. Ingen bindningstid. Avsluta enkelt.
Gäller endast nya prenumeranter.


Är du medlem i Sveriges Ingenjörer?

Aktivera ditt konto här

populärteknik nyheter vetenskapshistoria