Så värmer kalla vatten i norr upp jorden – ”En självförstärkande mekanism”

Uppvärmningen i de kalla regionerna på hög höjd i norr går upp till fyra gånger så snabbt som det globala genomsnittet. Men klimatmodeller tar ofta ingen hänsyn till utsläpp av växthusgaser från inlandsvatten, vilket leder till felaktiga bedömningar av klimatpåverkan.

– Under lång tid antog man att det inte hände någonting i de här vattensystemen. Det man ser är att utsläppen av växthusgaser är väldigt viktiga, säger Jan Karlsson, professor vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap på Umeå universitet.

Permafrosten tinar

Forskare vid Umeå universitet och Sichuanuniversitetet i Kina har undersökt 3 000 älvar, sjöar och andra vattendrag och slagit ihop data från norra halvklotet. De konstaterar att utsläppen av växthusgaser från inlandsvatten är i samma storleksordning som upptaget av växter på land.

Allra störst påverkan har utsläppen i områden med utbredd permafrost, något Jan Karlsson ser som särskilt oroväckande. Permafrosten som tinar när det blir varmare lagrar stora mängder kol och det finns farhågor för att det ska bidra till ännu högre utsläpp.

– Det blir vad man kallar en positiv återkoppling. När permafrosten tinar frigörs lagrat kol, delar av kolet bryts så att det släpps ut växthusgaser som värmer upp klimatet ännu mer så att permafrosten tinar. Det blir en självförstärkande mekanism.

Mer forskning

I takt med att den globala uppvärmningen ökar blir det allt viktigare att ta hänsyn till utsläppen från kalla områden, anser Jan Karlsson, och där krävs det mer forskning.

– Man måste titta på specifika förhållanden för att förstå hur klimatet i framtiden kommer att påverka de här olika områdena. Men då måste vi samarbeta – ofta studerar man olika system separat, man jobbar på land eller vatten.