MILJÖ

Klimatarbetet i USA kan bromsa in med Donald Trump som ny president. Arkivbild.

Experten: Donald Trumps seger en käftsmäll för klimatet

Efter Donalds Trumps seger i presidentvalet oroar sig många för ett bakslag för klimatarbetet, inte bara i USA utan även globalt.
– Det är en käftsmäll för Parisavtalet, säger klimatexperten Björn-Ola Linnér.

Publicerad Senast uppdaterad

Det är mindre än en vecka till det att FN:s klimattoppmöte COP29 startar i Baku i Azerbajdzjan. Att världens största oljeproducent och näst största utsläppare av koldioxid då väljer en president som är skeptisk till klimatförändringarnas effekt, kastar grus i maskineriet.

– Om man lyssnar på vad han säger så menar han att klimatfrågan inte finns, eller om den finns så är den i vart fall inte allvarlig, säger Markku Rummukainen, professor på Lunds universitet.

Klimatfrågan har inte varit stor under den amerikanska presidentvalskampanjen, men Donald Trump har lovat att han återigen ska ta USA ur det globala Parisavtalet, som är ett viktigt verktyg för att minska utsläppen i världen.

”Drill, baby, drill”

Han har även lovat att öka utvinningen av fossila bränslen i USA under sin kampanjslogan "drill, baby, drill". Och han vill stoppa IRA, som är ett enormt stödpaket för den gröna omställningen som president Joe Biden har drivit igenom.

– Vi får se vad det blir av det. Det finns republikaner som inte vill ta bort subventionerna och industrin vill det inte heller, säger Björn-Ola Linnér, professor på Linköpings universitet.

Förra gången som Donald Trump valdes till president tog han också USA ur Parisavtalet, även om det inte trädde i kraft förrän mot slutet av hans presidentperiod. Att USA lämnade hade en klar inbromsningseffekt på klimatarbetet.

– Med tanke på att USA ändå är ett stort utsläppsland och dessutom resursstarkt, så är det viktigt vad de gör nationellt och internationellt, och utan USA försvagas förstås det globala arbetet, säger Markku Rummukainen.

Stort avbräck

Parisavtalet reglerar också finansiering till fattiga länders möjlighet att göra utsläppsminskningar och klimatanpassningar mot översvämningar, torka och värmeböljor. Det är en nyckelfråga för klimatmötet i Baku, och det blir förstås ett avbräck om USA inte längre bidrar.

Men även om det blev en inbromsning när USA lämnade Parisavtalet förra gången, så var inte allt nattsvart.

– Det finns andra krafter som påverkar klimatomställningen – delstater, städer och företag kommer fortsätta att driva på , säger Björn-Ola Linnér.

– Allt påverkas inte av en president i USA.

FAKTA

Parisavtalet

Parisavtalet är ett globalt klimatavtal som världens länder enades om i december 2015. Det trädde formellt i kraft i november 2016.

Enligt avtalet ska den globala uppvärmningen hållas långt under 2 grader jämfört med förindustriell nivå, med ambitionen att begränsa den till 1,5 grader. Det ska framförallt ske genom minskade utsläpp av växthusgaser.

Avtalets parter ska successivt skärpa sina åtaganden och förnya eller uppdatera dessa vart femte år. Det görs i nationella klimatplaner (NDC). COP26 i Glasgow var det första klimatmötet efter Paris där länderna förväntades att göra detta. Nästa år ska nya NDC:er lämnas in.

En del av avtalet handlar om att öka förmågan att anpassa sig till negativa effekter och hantera skador och förluster som uppstår till följd av klimatförändringarna.

En grundtanke i avtalet är att de länder som har bäst förutsättningar ska gå före och att industrialiserade länder ska ge stöd till utvecklingsländer. Det ska ske genom klimatfinansiering, tekniköverföring och kapacitetsuppbyggnad.

Länderna har fram till klimatmötet 2025 på sig att uppdatera sina klimatlöften.