Karriär
Videomötet kan ge sämre resultat än ett telefonmöte
En ny studie visar att de subtila markörer som styr ett samtal fungerar bäst utan bild. När video läggs till så börjar vissa personer att dominera – och därmed påstås gruppens kollektiva intelligens bli lägre.
Under pandemin har videomöten tagit över arbetsdagen, och många arbetsgivare betonar vikten av att ha kameran påslagen så att personalen kan se varandra. Det känns logiskt att ljud och bild skulle utgöra det optimala substitutet för fysiska sammanträden – men nu pekar en ny studie mot att videomötet istället kan ge ett sämre resultat än en telefonkonferens.
The Carnegie Mellon University i Pittsburgh har undersökt den kollektiva intelligensen, det vill säga en grupps kapacitet för att tillsammans lösa en rad problem. Tidigare forskning har visat att en synkronisering mellan deltagarna vässar den förmågan, vilket höjer gruppens kollektiva intelligens.
Universitetet tittade på två typer av synkronisering. Dels den som bygger på upplevelsen av ansiktsuttryck – samt upplevelser baserade på rösten, Det handlar om det samspel som inte styrs med ord, utan hur två eller fler personer i en konversation etablerar ett outtalat samförstånd där men ger varandra svängrum för att prata. Utgångspunkten för de här markörerna är upplevelsen av röstens ton, talrytm, intonation och eventuell stress.
199 testpersoner delades in i 99 par. 49 av dem hade bara kontakt via ljud, medan resterande även såg varandra med video. Under en halvtimme utfördes sex uppgifter som skulle demonstrera den kollektiva intelligensen. Videogruppen hade vissa framgångar men de hämmades samtidigt av att deltagarna inte lyckades uppnå en jämlik verbal synkronisering – medan ljudgruppen lyckades med sin synkronisering och problemlösning.
– Vi konstaterade att videokonferenser faktiskt kan minska den kollektiva intelligensen. Skälet är att det leder till att bidragen till konversationen fördelas mer ojämlikt och att den röstmässiga synkroniseringen störs. Vår studie understryker vikten av ljudmässiga markörer, som verkar undertryckas av tillgången till video, säger Anita Williams, som är medförfattare till studien på the Carnegie Mellon University på sin hemsida.
Människors samtal följer ett outtalat regelverk där man turas om att prata, ber om ordet eller står tillbaka för någon annan. Kommunikationen kring detta är som regel subtil – från ögonkontakt till de förändringar av röstläget som nämns ovan. De visuella, ljudlösa markörerna verkar dock ge vissa personer ett övertag där de kommer att dominera samtalet, ett problem som tycks försvinna när man bara har ljud att tillgå. Då flyter regelverket smidigt och talet fördelas jämlikt.
